Ett år efter releasen av sin hyllade kokbok Portionen under tian släpper Hanna Olvenmark en till. Vi har pratat med författaren om den överraskande framgången.
Dietisten, föreläsaren och numera författaren Hanna Olvenmark livnär sig på att göra billig, näringsrik och klimatsmart mat attraktiv för andra människor. Ett svårt uppdrag kan tyckas, men under sitt alias Portionen under tian har hon gjort digital succé i fyra år. Sedan årsskiftet finns Hannas uppskattade recept och tips även i tryckt format bestående av en bok med samma namn.
Jag intervjuade dig för Nöjesguiden i februari 2018 och sen dess har Portionen under tian vuxit otroligt mycket. Inte minst har du släppt din första bok! Har det varit omtumlande?
– Ja, det har det faktiskt varit, för jag hade inte riktigt förväntat mig att det skulle bli ett sånt himla pådrag. Det var väldigt många som frågade om föreläsningar och först säger man ju ja till allt och sen bara... “Jaha när ska jag hinna göra andra grejer då?”. Men det är ett sjukt lyxigt problem.
Varför tror du att intresset har blivit så stort?
– Jag tror att det är rätt timing för alla tre frågor; dels att vi vill äta mer klimatsmart – vegetarisk mat är helrätt just nu. Dels för att möjligheten att spara pengar alltid är intressant för många. Och så kom boken ut vid årsskiftet vilket är en peaktid för det här temat.
– Jag tror också att jag har sammanvävt de här tre sakerna på ett sätt som ingen annan har gjort. Det har funnits kokböcker om billig mat, men så ser de också ofta väldigt billiga ut, man har inte satsat tillräckligt på produktion. Jag försöker att inte framea det jag lagar som bara billig mat, utan det är mycket annat också.
Trots att alla recept som Hanna delar med sig av kostar mindre än tio kronor per portion – det kanske ni kunde lista ut – lyckas hon komponera rätter som ser lyxiga och påkostade ut. Knepet, berättar hon, är att köpa många enkla råvaror och lägga krutet på några enstaka dyrare.
– Jag använder till exempel ofta lite ost som en del och många kan tycka att ost är så himla dyrt men du använder ju inte särskilt mycket av det, kanske 100 gram. Det kostar fem spänn men tillför väldigt mycket smak. I grunden lagar jag växtbaserat men tillför ibland lite animalier för att ge extra smak. Jag tror att det är så vi måste börja tänka; låt basen vara växtbaserat och om det behövs någon animalisk produkt, låt det vara ett add-on. Alltså motsats till vad vi ofta gör idag, väljer kött först och låter eventuellt lite grönsaker hamna vid sidan av.
– Man måste också få maten att se tilltalande ut, utan att det ser “för” snyggt ut eftersom det fortfarande ska kännas enkelt att laga. Jag är ingen matfotograf så när folk ser mina bilder tror jag att de känner att det är tillgängligt, något som de faktiskt kan lösa. Sedan så är det inte heller några konstiga ingredienser, du kan hitta dem i en vanlig matbutik och det tror jag också är en viktig faktor.
Ja, det värsta som finns är att behöva köpa fem främmande grejer som man sedan aldrig använder igen. Sådant som blir kvar i kylen i ett år.
– Precis, sådana ingredienser skulle jag aldrig använda själv.
Vad har du fått för respons på boken?
– Många upplever att den är inspirerande, utöver recept är det lite texter om bland annat matsvinn och matlådor. Allt är tänkt att vara en pepp, inte på ett strängt “du vet väl att du inte får slänga mat”-sätt. Jag tänkte själv först att det knappt är någon som använder kokböcker längre, allt finns ju digitalt, men många har sagt att de använder den när de lagar mat.
Vad fint! Hur fortsätter du det här segertåget i vår och sommar?
– Jag har haft galet mycket föreläsningar, men det har börjat lugna ner sig nu. Däremot håller jag på att skriva på min nästa bok som förhoppningsvis kommer ut i december så det är ju en del att göra för att få ihop den.
Wow, berätta om den nya boken!
– Jag får inte avslöja så mycket än, men den hänger ihop med den första. Jag kan också säga att den här sortens bok har önskats av mina följare. Men obs, det är ingen efterrättsbok, så långt kan jag tyvärr inte tillmötesgå andras önskningar.
Utöver att skriva en bok ska Hanna ägna en månad av sommaren åt att närturista i Sverige. För dem som följer henne på Instagram är det välkänt att hon vurmar för naturen och gärna tillbringar sin lediga tid ute i skogen. Det har därför fallit naturligt att många av hennes måltider äts ute i skogen - ett koncept som hon utan vidare spisning kallar ”utemat”.
Du har blivit ansiktet utåt för att äta i naturen. Kan du ge några enkla tips på vad som behövs för en lyckad utemiddag?
– Man kan göra på två sätt. Antingen lagar man maten ute eller så preppar man allting innan. Att laga maten ute kräver fler avancerade steg, då behöver du först och främst ett stormkök men när du väl har det kan du laga hur många olika rätter som helst. Om man väljer att preppa maten i förväg tycker jag om att laga mat som går att äta kall, till exempel sallad, pasta eller paj.
Hur mycket lyfter det upplevelsen av middagen?
– Alltså det är… Jag tycker att det kan vara som skillnaden mellan att äta på en dålig restaurang och en bra restaurang. Framför allt om det är tillsammans med andra, för det blir som ett helt annat sätt att umgås på. Alla blir lugnare, man sitter där länge, kanske har med sig öl.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 05, 2019.
