Albumdebutanten Thea Wang började släppa sin musik så sent som i år. Nu är albumet While He Is Still Asleep här, en samling melodiös och avskalad pop som skickligt fångar stämningar. Men det är också tydligt att det är just ett debutalbum.
När det är som bäst lyckas Wang bygga smäktande lager av nästan sakrala stämmor. Wangs röst är också väldigt gripande. Låtarna får långsamt växa, vilket funkar i de låtarna då det verkligen ger utdelning. Mina favoriter är särskilt låtarna Tell Me About It, Garden Song (I Prefer A Loon) och Cat From Molina. Hennes röst klär bäst i det mjuka och atmosfäriska, där den får ligga högt som ett skört glitter i svepande glissandon och unisona stämmor.
Men lite för ofta känns låtarna som oavslutade projekt. Jag förstår att det är den önskade estetiken, det ska låta som att hon sitter ensam med sin gitarr och bara tryckt record på sin telefon. Men det är ofta så rått att det saknar pricken över i och det är tråkigt.
Främst handlar det om produktionerna som är för sparsmakade och oredigerade. De lyckas inte etablera en balans mellan det råa akustiska och stundtals väldigt bearbetade. Det gör att låtarna inte alltid lyfter och blir lite väl likriktade. När tempot saktas ned blir det alldeles för trevande och Wangs röst hålls tillbaka för mycket.
Men för att vara en debut är projektet väldigt imponerande, och det ska bli intressant att höra vad hon gör på uppföljaren.
