Jag vet inte hur det var för er, men när jag gick i gymnasiet var Radiohead the shit. Man hade Douglas Coupland i jackfickan, någon av Radioheads självmordshits i lurarna och tyckte att flygplatssymboler var coola. Ingen hörde vad Thom Yorke sjöng om, men vi utgick från att han var skitledsen. Alla tjejerna jag var kär i ville ta hand om honom så man fattade ju att det var en man att respektera. Det tillverkades till och med en speciell Thom Yorke-smiley - )-; - som man kunde använda när man mailade och hade ångest och ett halvslutet öga. Sådant var 90-talet.
Kanske tröttnade Radiohead på att vara enormt stora, kanske tröttnade de på att ingen hörde hur smarta de var. De ville inte vara omvärldens svar på Kent. De ville vara på omslaget av smarta musiktidningen Wire. De slutade vara med i sina egna videos (det ultimata integritets-knepet för band som hade MTV att tacka för sina lyxlägenheter) och började lyssna på Aphex Twin. Sen släppte de två rätt kassa skivor som de hela tiden ursäktade med att de var "experimentella" och att en "riktig" skiva snart skulle komma. Och nu är den alltså här. Under falsk marknadsföring har [I]Hail to the Thief[/I] sagts vara Radioheads återtåg till livet på topplistorna och jättearenorna. Det är det inte. Det finns visserligen en del rocklåtar här, varav i princip alla låter precis som om ett brittiskt konstskoleband skulle dekonstruera REM:s [I]Begin the Begin[/I]. Och det finns en del ballader här, som oftast dränks av förutsägbara proggrockharmonier innan de hinner lyfta mot någon slags pophimmel. Men i huvudsak är det här bara en rockigare variant av de idéer de arbetade med på [I]Kid A[/I] och [I]Amnesiac[/I].
Det är kanske inte på modet att säga det, men Radiohead var egentligen bara bra när de struntade i hur klyftiga de var och bara gjorde klassiska rockballader med stora arrangemang som [I]Street Spirit[/I] och [I]Karma Police[/I]. Som "konstmusiker" har de aldrig känts särskilt relevanta, när folk som Brian Eno gjort det de försöker göra för hundra år sen. Så var befinner sig Radiohead idag? Sätt dem bredvid verkligt experimentella (men fortfarande högst lyssningsbara) saker som Four Tets Rounds eller vad som helst med Max Tundra och de har inte en jävla suck. Ställ dem bredvid Coldplay, Radioheads MTV-arvtagare och det första brittiska rockband som betytt lika mycket för dagens hiphop-publik som Phil Collins gjorde på 80-talet, och det är inget snack om vilka som kommer trösta flest hjärtan i år. Coldplay visade att man kunde vara ömklig även om man gjorde typ utslätad radiorock och inte hade ett halvslutet öga. [I]Hail to the Thief[/I] visar bara att miljonärer med för mycket tid kan göra musik man inte kan nynna till - och det visste jag redan.Skivbolag:
Artist:
