Maia Hirasawas skiva Bättre handlar om att befinna sig i kris, men inte i den globala krisen till följd av ett virus, utan ett personlig kris som i dagens ljus kan uppfattas som futtigt i jämförelse. Den här skivan handlar nämligen om Maia Hirasawas 40-årskris.
Och trots att den här skivan har en ängslig utgångspunkt som grundar sig i paralyserande tankar om liv och död, så är det här ett väldigt glad och upplyftande verk. Det känns skönt att höra om hennes tillvaro pre pandemin, just eftersom den här typen av lättsamma bekymmer är en sån raritet. Hirasawa påminner oss om hur livet var innan allt blev skevt.
Titelspåret är tonsättande för samtliga spår och den positiva känslan genomsyrar Bättre, och till min förtjusning finns det likheter med And I found this boy som hon slog igenom med 2007. Det finns även en stor mängd kreativitet som Hirasawa tagit vara på när hon experimenterat med bland annat samplingar.
