Genom samarbeten som sträcker sig från RZA via Lou Reed till Daniel Johnston har Joan Wasser utvecklat en bredd som är svårslagen. Den använder hon till att göra återhållen musik med subtila programmerade beats och och arrangemang som vid första anblicken framstår som svalt eleganta. Vid närmare betraktande är Damned Devotion ett svårt och mörkt album, där Joan Wasser återvänder till sina tidiga skivors svårmod enligt devisen ”if it feels scary to say it, it’s the thing you must say”. Tell Me är r’n’b-suggestiv och full av själ medan Talk About It Later är som skräddarsydd åt Grace Jones, och även i de mjukaste 70-talsballaderna som Valid Jagger anas en avgrund under den välputsade elpianoytan.
Med den kombinationen av mörk komplexitet, eleganta och smidiga sånger och fantasieggande rytmkonstruktioner är Damned Devotion ett mångfacetterat album med lång livslängd.
