Jay-Jay Johanson – Kings Cross

Sara Berg 10:19 11 May 2019

På sin nya skiva, en av oändligt många, har Jay-Jay Johanson lånat det mjukt tassande av loungejazzen, men lyckats förpacka det så att det låter mer intressant än bara bakgrundsbrus. För trots att ljudbilden är provocerande mild och sammanhållen, är det nästan inget av spåren som passerar obemärkt förbi, utan vart och ett bjuder på någon typ av uppnosigt inslag. Som ordet ”butt” i en titel, den fina och munter-melankoliska visselmelodin i Heard Somebody Whistle eller den ensamma men enträgna pianotonen i Hallucination. Ljudparallellerna kan dras till såväl Monica Zetterlund som Andreas Mattsson och Ella Fitzgerald, men avsändaren är alltid Johanson. Oerhört långt ifrån syntaren som gjorde minihiten On the Radio men kanske faktiskt mer i sitt naturliga habitat här.Everything I Own är en kort liten skatt som medvetet låter som en gammal grammofoninspelning från 50-talet. Den är skivans finaste spår. Helt omodern, perfekt i sitt slag.

Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Maple & Rye - For Everything

For Everything är en långsam skiva som drar inspiration från Australien, en geografisk plats som sällan uppmärksammas inom de genrer som jag rör mig bland. I min värld tycks endast Londons mörka tvärgator och södra USAs motorvägar existera. Men Maple & Rye menar att deras verk är lika omväxlande som det australiensiska landskapet - urban stadsmiljö möter öken, möter regnskog möter berg.