Gwen Stefanis tredje solosläpp är ett breakup-album. Textmässigt hörs det genom alla låtar, och i längden blir det långtråkigt.
Inte heller musikmässigt finns här några nyskapande underverk. I glättiga discodängan Make Me Like You känns gitarren och vibben igen från glansdagarna i No Doubt, toppad med Kylie Minogue-popkänsla. Superkommersiella Used To Love har ett stick som flirtar med MJ's Baby Me Mine, och de skrålande oh-oh-oh-oh-utropen i refrängen känns konstigt hurtiga och malplacé. Pratrapen i Red Flags är förmodligen medvetet pastisch, men ihop med refrängen känns det ändå ok och överens med Gwens uttryck. Your Asking 4 It är albumets klassiska R&B/hiphop-inslag med gästande Fetty Wap, frasiga synthar i en ljudbild och ett beat som känns för utnött. Halvballaden Truth är albumets musikmässigt vassaste bidrag och lite laddad energi finns i Me Without You samt i den något uppliftande Rare. Men överlag är This Is What The Truth Feels Like en tradig uppvisning som inte förmedlar den känsla av sanning som titeln utlovar.
Om det inte är just precis såhär alldaglig sanningen känns.
