Commando M Pigg - När dom dumma har fest

Patrik Forshage 00:00 21 Apr 2015

Att Eva Sonesson inte hörts på skiva på 25 år är bland det största slöseriet svenskt musikliv utsatts för. När hon nu äntligen är tillbaka är hennes röst lika fylld av kraft, övertygelse och passion som då, och även den Anders Karlsmark-duett som är skivans kanske mest konventionella spår är stark och djupt gripande. Ännu starkare blir det av att Svante Fregerts texter inte bara har kvar drag av sin absurditet från bandets allra första tid i början av 1980-talet utan nu också är rättframma i ämnen om flyktingskäl och om romer som en påminnelse om vår sedan längesen förfallna skuld för välståndet i skivans två absoluta toppar På flykt och Dom som slår läger. Dessutom har Commando M Pigg briljanta Peter Puders i sina led. En gång i tiden var han bandets supervärvning från TT Reuter, och sedan dess har hans melodiska, påhittiga och känsliga toner mittemellan Tom Verlaine och Kenny Håkansson varit den perfekta matchningen till Eva Sonessons röst. 

Att ett band med flera av landets främsta i utsökt samspel var oslagbara för tre decennier sedan var självklart. Att de efter så långt uppehåll kommer tillbaka med ett av sina bästa album någonsin och i lika hög grad är ett av landets bästa band fortfarande är inte lika självklart. Men det är likväl sant.

Skivbolag: 
Artist: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Finntroll - Vredesvävd

Dessa finska tokar är nu inne på sitt sjunde album med trolska texter på svenska. Musikaliskt rör bandet sig fortfarande i en folkmusikalisk grund med en stor del insprängd humor. Samtidigt har bandet maxat inspirationen från extrem symfonisk metal som gränsar till den black metal vi bekantade oss med i slutet av 90-talet. 

Garbochock — En annan dag

När Stry Terrarie från absolut ingenstans släpper ett andra studioalbum med Garbochock är det på många sätt en sensation. Bandets hittills enda album Ritual från 1980 är en av de mest intensivt brännande album som givits ut i landet, och ett av de fem album som kommit att definiera svensk postpunk (jodå, jag sneglar också åt ert håll TT-Reuter, Cortex, Brända Barn och Dom Dummaste), så ett nyutgiven Garbochock-album är en sensation i sig. 

The Flaming Lips - American Head

The Flaming Lips vägar äro outgrundliga, och har varit så i mer än 30 år. Men inför American Head sa ryktet att Wayne Coyne hade tagit sig i kragen och landat från sina astrala irrfärder i kosmos hos något som sades likna deras 20 år gamla främsta stund The Soft Bulletin. Tyvärr stämde inte det ryktet.