[I]Afrikafunk[/I], DJn Russ Dewburys förra samling med afrikansk dansmusik, var hård. Sexig, svettig. hård. [I]Club Africa[/I] , Dewburys lika vältajmat trendriktiga uppföljare, rymmer också svettig och sexig musik från det afrikanska sjuttiotalet. Men den är inte riktigt lika obevekligt drivande, inte lika hård. Fast säkert lika "rätt", om man frågar Galliano, Masters at Work eller Joe Clausell. Den märkligt kringskurna DJ-världen har ju bestämt sig för att det är Afrika som "gäller" det närmaste året. Därför den här typen av samlingar med obskyra inspelningar i skarven mellan envetet groovig funk, latinorytmer, och lättsmält jazz. Ni lär få se och höra fler vad det lider. Och säkert många som är mindre bra än den här.
Här finns en del saker som inte rör sig ett dugg framåt, som låter som de där oinspirerade jazzplattorna man lämnade bakom sig redan på den tiden de spelades in. Mombasas [I]Kenia[/I] är till exempel ett dussinspår, med en alldeles för trött trombonist vid mikrofonen och både Mandingos [I]The Cheetah[/I] och [I]Ritual[/I] med Nico Gomez & His Afro Percussion Inc är rätt livlösa och tillrättalagda studioproduktioner. Och [I]Soul Makossa[/I] är fortfarande överlägsen i Manu Dibangos hitversion.
Men här finns också en handfull riktiga pärlor. Lite råare, lite fräckare, lite mer underifrån. Wganda Kanyas [I]Shakalode[/I] är ett stycke effektiv Fela funk, Sookies [I]Karam Bani[/I] vinner på några vilda gitarr- och congabreaks och Living Funks [I]Silver Funk Summer Day[/I] är en osannolik kombination av Dyke & the Blazers, Sun Ra och Afrika. Är det mot förmodan någon som har den obskyra singeln från 1974 till salu så är jag spekulant. Nkengas [I]Jungle Funk[/I] från samma år är också extremt.funkig. Ett av plattans allra bästa spår är The Daktaris [I]Eltsuhg Ibal Lasiti[/I], överraskande nog en alldeles ny produktion från Desco Records i New York. Inspelad förra året, med tufft rassliga beats och knivskarpt, massivt tryck i blåssektionen. Miriam Makeba är, som nästan alltid, majestätiskt magnifik. Hennes lojt framgungande [I]Samba[/I] från mitten av 70-talet är tveklöst plattans mest sensuella spår. Funkar även utanför dansgolvet.Skivbolag:
Artist:
