Jag har alltid gillat Bat for Lashes men aldrig vetat varför. Hennes två tidigare skivor har inte varit mer än halvdana, popelektroniska produktioner med några få bra låtar, som superhiten Daniel. Ändå har hon blivit nominerad för Mercury Prize två gånger, men aldrig vunnit, såklart. Efter tre år är Natasha Khans tredje skiva här, och nu har hon äntligen har tagit sig i kragen. Hon har slutat vara hipster-pretentiös och fokuserat på det som Bat for Lashes gör bäst: melankolisk pop som i balladen Laura och i den mer dansanta Rest Your Head. Vågar vi hoppas på en tredje Mercury Prize-nominering?
Skivbolag:
Artist:
