Koto har spelat en avgörande roll på Dunckel och Godins senaste skiva med det sympatiska namnet Pocket Symphony. Instrumentet Koto, inte den gamla Italodiscogruppen alltså. Godins har nämligen lärt sig spela det traditionella japanska harpinstrumentet sedan vi sågs sist. En japansk harpbanjo helt enkelt. Och den har i högsta grad bidragit till Airs senaste ljudarkitektur. Med på resan är också Jarvis Cocker (One hell of a party), Xavier Veilhan (har gjort den vackra framsidan) och Neil Hannon (Divine Comedy). Ännu en cocktail av god fransk-anglosaxisk smak alltså. Förutsägbart? Kanske. Tråkigt? Oh nej. Det här är melodiöst och drömskt piano, gitarr- och träklossklink. Inte lika kallt futuristiskt distanserat som vi är vana vid, utan mer varmt och jordnära, både instrumentalt och vokalt, sorgset och livsbejakande.
Skivbolag:
Artist:
