Lilla Aaliyah har en imponerande resumé. 22 år gammal och med en röst len som honung, har hon figurerat både en hel del på egen hand - det här är hennes tredje LP - och minst lika mycket på soundtracks och som gäst hos Missy Elliott, Nas, Ginuwine, Timbaland & Magoo och, eh, Kriss Kross. Hon gör vampyrrullar i ett rasande tempo och blev till allmänhetens fasa fru R Kelly när hon bara var femton år. Han producerade samtidigt hennes debut-LP, [I]Age Ain't Nothing But a Number[/I], en titel som bara Jerry Lee Lewis köpte.
Hennes brådmognad till trots så har hon alltid slagit mig som en söt, bra förebild för Amerikas unga - i jämförelse med The Grind-havet av tjejer i tangatrosor och masstillverkade jättebröst som slentriankallar sig själva för bitch i någon missriktad girl power-anda.
Nu har hon vuxit till sig lite och hennes röst blir säkrare för varje dag. Tyvärr räcker det inte till. Hon har varken Missy Elliotts personlighet eller Destiny's Childs tilltalande överlevnadssoul. I stället wailar hon fram och tillbaka, kurrar och myser över Timbalands syntetiska beats och datorproducerade handclaps, men det finns inga ordentliga melodier.
Balladerna funkar bäst men så fort hon hoppar in i catsuiten, för lite synkroniserad dans och MTV-attityd, tänker jag mest på Disneys Aristocats eller så tar jag inte in det alls. Den sköna balladen I Care 4 You förför lite grann, men strax innan klimax lägger Timbaland på ett omotiverat eko och alla tankar på Aretha, Gladys och Muscle Shoals är som bortblåsta.
Aaliyah skulle behöva smutsas ner en smula, få en ordentlig låtskrivare och kanske lite kärleksproblem. Hon sjunger att hon är [I]More Than a Woman[/I] men känns mer som en sockersöt kattunge på en upp-puffad liten rosa sammetskudde.
Skivbolag:
Artist:
