Det som gjorde Bright Eyes tredje skiva så pass angelägen när den kom häromåret är precis vad som gör hans debut -- som nu släpps igen -- så outhärdlig. Han kan inte sjunga. Han brölar och vrålar och flåsar och skriker -- och när han faktiskt försöker sjunga fint låter det ännu värre. Alla dessa egenskaper kan vara toppen -- om man kan styrka dem med melodier eller texter eller någonting som säger
(Wichita/Border)
Brave CaptainMan måste beundra människor som orkar försöka igen när allt gått fel. När Martin Carr efter att ha skapat genial pop som [I]Wake Up Boo![/I] schabblade bort sin och Boo Radleys fortsatta karriär genom att släppa [I]C'mon Kids[/I] - ett fullständigt fiasko såväl kommersiellt samt konstnärligt - borde han förstås ha dragit sig undan offentligheten för evigt. Men liksom sin gamla bandkollega Sice hit |
