Efter ambitiöst skruvade Harry & Sonja samt denna nakna hyllningsdikt till Sveriges Bukowski, författaren Sture Dahlström, står åtminstone ett klart: Björn Runge är en mycket egen filmskapare. Sett mot den likformighetens fond som tornar upp sig över svensk film är detta naturligtvis en komplimang. Runge verkar veta vad han vill och gör film av det, korrigerad enbart av Runge själv. Men oavsett de
