Så kom den då, Lisa Ohlins första långfilm. Hon lär efter sin rättvist bejublade kortfilm Ingen som du ha avböjt både det ena och andra långfilmsanbudet. Först för ett och ett halvt år sedan, då hon läste Klas Östergrens novell Veranda för en tenor, ansåg hon sig ha hittat ett manus värt hennes inträde i långfilmsbranschen. Och förväntningarna i nämnda branschs olika hörn är naturligtvis höga. Myc