Med filmer som [I]Sökarna[/I], [I]30 november[/I] och [I]Under ytan[/I] har Daniel Fridell konsekvent försökt, om än med varierande framgång, skildra sin samtid. Och vad man än tycker om filmerna så är det en ansats och ambition som måste respekteras. Visst har klyschorna duggat tätt i berättelserna om skinheads, storstadsdjungeln och drogerna, men det har alltid funnits ett engagemang och socialt
