Apati och sorg och 20-nånting-blues. Den där känslan av att livet inte har börjat än, och man ärligt talat inte riktigt vet vad man väntar på. Vi har sett det här väldigt många gånger förut. Det är bara sällan det blir så här sant.
Om Joel och Clementine i [I]Eternal Sunshine[/I] (jag är hemskt ledsen, men vi kommer faktiskt inte runt den här) var tio år yngre och bytte ut laboratoriemindfuckinge
