Det händer, gudskelov, inte speciellt ofta att en film utmärker sig genom att rollsättningen känns sådär fullständigt obegriplig. Eller kanske är det inte rollsättningen i sig utan snarare samspelet; den uppstyltade konversationen och de skilda nivåerna som olika karaktärer möts på, som tillsammans skapar en friktion med samma dundernivå som när det är någon celebritet på besök hos Mupparna. Nej,
