Enligt senare delen av den anglosaxiska filmhistorien är en brittisk bög ståtlig, stolt, smart, oftast vacker och framförallt utrustad med extremt vass tunga. Vi ser honom som pittoresk utfyllnad i amerikanska produktioner som Min bäste väns bröllop eller som berättelsen samvete i engelska dramer, och alltid har de samma framtoning. Det är nog ingen vild gissning att denna stereotyp till stor del
