Violent Femmes

Violent Femmes — Hotel Last Resort

”Please don’t sing another chorus, that’s the thing that really bores us”, skrålar Gordon Gano om och om igen som inledning till Violent Femmes andra album efter återföreningen 2013. Redan där framstår bandets grundläggande problem i avslöjande strålkastare. Att ett band med sådan avgörande betydelse i sin historik nu lägger ambitionsnivån på skojfriska skämtlåtar är egentligen illa nog. Men det är värre än så.

Freak Magnet

1982 var Violent Femmes hur bra som helst. Antar jag. Jag lyssnade av naturliga skäl inte på dem då (jag hängde mest på dagis och lekte i olika parker). Men tio år senare tyckte jag det. Deras självbetitlade debut, och uppföljaren [I]Hallow Ground,[/I] har varit avgörande soundtracks för oräkneliga missförstådda ungdomar. Vare sig de var fyra när debuten kom, eller fjorton. Det har gått 18 år