Det här är publikfrieri i stor skala; perfekt när publiken stelnat till på någon festival, men inte lika självklart på skiva. Gruppen består av engelska och jamaicanska veteraner, kryddat med nya stjärnor som trombonisten Dennis Rollins och de ställer sig med ena benet i jazzen, det andra i ska/rocksteady och står inte stilla med något av dem. Bäst: när de lutar åt reggaebenet, som i Toots [I]Monk
