Sprit, ladd och lo-fi sorg fick den 34-årige Elliott Smith att för nästan exakt ett år sedan ge upp genom att sticka en kniv i sitt eget hjärta. Att han inte mådde särskilt bra märks tydligt på de här femton sångerna som han jobbade på innan självmordet.
Akustisk pop utgör den störta musikaliska bilden och att han hetsätit Beatles-noter är smärtsamt klart på de första låtarna men den lilla blessy
Elliott Smith
XO
Skivbranschens mest utmärkade drag är att den är girig, spekulativ, okunnig och förhållandevis ointresserad av musik. Därför upphör jag aldrig att förvånas över att det ändå händer att den fungerar som den ska: att bra musik kan nå ut till massorna bara genom att vara bra musik.Visst, Elliott Smith har haft lite hjälp aEither/Or
Elliott Smith påminner mig både om varför jag älskar Alex Chilton och Lou Barlow.
Han är den felande länken mellan lo fi, indie och klassiskt singer/songwriter-snickrande och om inget absolut sensationellt händer de närmaste tre månaderna har han gjort 1997 års bästa album.
Inte illa av ensargad 27-åring från Portla
Figure 8Sedan första gången jag hörde Ron Sexsmiths låt Strawberry Blonde visstejag att den var skriven till mig. Vid något tillfälle anförtrodde jag ocksådetta till en vän. När denne några veckor senare såg Sexsmith i Amsterdam såintroducerades låten i fråga med: "This is a song I wrote about a couple offriends of mine back in Canada. So in case you wondered, it´s not aboutyou".
Nåja, jag lät mig inte n |
