Kanye Wests alter ego/självbild "Yeezus" är ingen katastrof i sig då hiphopens papi Shawn Carter kallar sig Jay-Z vilket bygger på samma princip. Men de bildmässiga anspråken - SE OVAN HERREGUD - och texterna - HAR NI LYSSNAT HERREGUD - bekräftar våra misstankar från förra veckans intervju/rant i New York Times. Black Skinhead gillar jag, allt som är faktiska LÅTAR gillar jag, och det som inte ger mig flashbacks från Kanyes utdragna, självförhärligande predikan på Way Out West 2011.
En av mina löjligaste rader från plattan:
"Hurry up with my damn croissants"
HAHA. Pastry rap -> VÄLFÄRDSRAP! Frälsaren är här.
Obs: Amat, wiz som han är, har lyckats sätta fingret på vad som skaver i recensionen av albumet och även ifrågasatt det osmakliga och historielösa i att sampla ett verk om lynchningen av svarta för att snacka om bitches.
J Cole, en annan producentsnubbe som ville rappa själv, kör också huvudbonad men istället för frälsaranspråk kör han på kunglig syndare-spåret, i albumet Born Sinner. GILLAR TLC-låten Crooked Smile och även Miguel-samarbetet i Power Trip även om temat är så sjukt daterat, platt och ointressant.
Raden som fastställer töntstatusen är denna deskriptiva på LAnd of The Snakes:
"Came out the womb with my dick hard"
Ur-säkta? Ring din mamma och be om ursäkt. Här har husgudinnan Maja Bredberg recenserat, "det kommersiella saknas, men också genialiteten". Aj.
