God fortsättning på det sexistiska året. Just nu är jag till bristningsgräns jävla trött på allt. Satt idag på lunchen med min smarta lillasyster och diskutera olika strategier en ska ha när en passerar killgäng här i Malmö. Eller var som helst egentligen. Men i Malmö är det mer påtagligt. Vi delade erfarenheter. Det går liksom oftast kanske en dag, eller nån mer dag mellan dom där ropen, catcalling, störiga kommentarer eller sexistiska utrop. Jag är 32 år och en vuxen självsäker kvinna. Ändå tycker jag det är otroligt jobbigt att komma i närheten av just killgäng. Spelar ingen roll vilken ålder dom är. Mina erfarenheter gör mig obekväm. Kikki berättade om hur en stor van med tre killar följt efter henne hela vägen hem till hennes lägenhet i somras, kl halv elva på kvällen. Fortfarande ljust ute. Tre killar som skrek och visslade i flera hundra meter. Nä. Men vi lever väl i en jämställd värld? Visst lever vi också i en jämställd värld när sex pojkar kan våldta en 15-årig flicka en efter en, och bli friade i hovrätten. Vad som helst kan ske, män kommer förmodligen inte bli straffade. Speciellt om du e snut.
Och detta är ändå bara en sån liten del av vad vi får se. Den som har insyn i kvinnojoursverksamheten vet hur jävla vidrigt och utbrett våld och sexualiserat våld mot kvinnor och barn är. Hur vanligt förekommande det är. Det som seglar upp till ytan är en promille av allt som händer. Men oftast blir svaret att vi kvinnor ljuger, feminister överdriver, att kvinnor som blir drabbade inte ska ta det personligt, eller kanske med en klackspark. Vi uppmuntras också från tidig ålder att se pojkars våld som en uppskattning. Att reducera killars våld till kärlek, att småpojkar slåss för att dom är kära i en. HUR kan nån säga det till en ung flicka? Vilken sorts självkänsla lär en henne att ha då? Vi lär småflickor att ta vara på sig, akta sig, var rädda om sig. Vi lär dom överlevnadsstrategier och självförsvar. Men vad fan lär vi killarna?
Så kommer jag hem efter en härlig kväll med mina bästisar och denna banners dyker upp. Asså.
hejdå
