Foto: Andreas Kock.

Unge Meyers lidanden

11:31 9 Dec 2021

Det de älskar dig för i början är det de hatar längre fram. Bianca Meyer och Jonatan Unge har sannerligen slitit ut en och annan partner genom åren. Frasse Levinsson har tagit reda på vad de har lärt sig på vägen.

Det är torsdagkväll på Tranan och Sveriges Oprah Winfrey, yours truly, sitter och väntar på Jonatan Unge. Hans poddkollega Bianca Meyer är enligt egen utsago på damernas och jag har ingen större anledning att misstro henne. Nu är det bara den här intervjun som står mellan mig och restaurangens berömda Pelle Janzon.
– Jobbar du på Nöjesguiden också? säger Jonatan när han får syn på mig.
– Ja. Man kan inte försörja sig som kolumnist, svarar jag.
– Du kanske inte kan det, säger han.
– Jag kanske inte har lika hög inkomst som du. Men jag har minst lika höga utgifter, svarar jag.

Drar mig till minnes att Jonatan Unge någon gång kommenterat sin privatekonomi med orden ”Om Johnny Depp kan leva över sina tillgångar så kan väl jag”. Hans poddkollega Bianca Meyer är också något av en slösa. Men hon är ingen lögnerska. När hon mycket riktigt återvänder från damernas berättar hon att slarvade hon bort skokartonger till ett värde av 27 000 kronor i samband med omslagsfotograferingen.
B: Jag hade lånat dem av Nathalie Schuterman. Jag fattade inte att kartongerna hade ett värde. Så jag slarvade bort dem. Det blev ett jävla liv.
Vad kostade skorna om kartongerna var värda 27 000? 100 000?
B: Det var lite så jag sa till henne också. Men hon menar att skorna är omöjliga att sälja utan kartongerna. Så det är som att skorna är borta.

Komikerduon är mitt uppe i förberedelserna av livepodden de ska ha på Scalateatern den 3 januari. Arbetsfördelningen är att Bianca tar hand om precis allting, medan Jonatan bara behöver dyka upp.
På Bianca har jag förstått det som att det är svårare än någonsin att få tag i dig?
J: Det har aldrig varit lättare att få tag i mig än just nu.
B: Bara för att jag kontaktar Jonatan oftare betyder inte det att han svarar mer sällan. Jag sms:ar Jonatan 10-20 gånger om dagen. Nu har jag även börjat höra av mig till hans assistent och mamma.
Du måste vara den enda komikern i Sverige som har en assistent. Förutom Gardell, möjligen.
J: Som jag har förstått det har alla assistenter.
Det kan inte stämma.
J: Inte? Har inte Mia Skäringer en assistent? Johan Glans? Josefin Johansson måste ha det.
B: Nej.
J: Hon har en agent. Det är samma sak. För mig är agent samma sak.
B: Men du har en butler. Och det har ingen annan.
Vad har agenten/butlern för arbetsuppgifter?
J: Om någon vill boka mig går man genom honom. Det låter som en agent tycker jag.
B: Jag pratar ju med honom hela tiden.
J: Det är bara du som använder honom. Jag fasar för vad du har kostat mig. Varje gång du talar med honom trycker han på en knapp. Sedan börjar det ticka. Han har själv sagt ”Oj, det här blir för dyrt”. Då har han bett dig lägga på. Jag har inte en assistent. Jag har en agent som kostar mig miljoner eftersom Bianca bara suger upp tid.
Hur kommer det sig att du pratar så mycket med honom?
B: Då vet jag ju att det jag vill kommer hända. 
J: Vi gör en podd två gånger i månaden. Det finns ingen anledning att ha så mycket kontakt.
B: De som jag brukar kalla för de tråkiga snygga killkomikerna stjäl lite mycket tid och pengar av Jonatan.
J: Det är alltså mina två bästa kompisar hon pratar om. Hon ringer och snackar skit om mina två bästa kompisar och så får jag betala för det.


Bianca och Jonatan har känt varandra i nästan 15 år. De träffades när Bianca började dejta Jonatans kompis Aron Flam.
B: Aron hade visat några bilder på mig för Jonatan och frågat om han fick gå på dejt med ”den här galningen”.
J: Vilket minne du har. Frågade han ”Får jag gå på på dejt med den här galningen?” Jag har aldrig hört Aron be mig om lov för att få gå på dejt med någon. Speciellt inte med en galning. De är väl de enda han dejtar?  

För ett par år sedan gjorde de podcasten Unge Meyers lidanden i samarbete med kulturtidskriften Judisk krönika. Den lades ner efter bara fem avsnitt.
B: Det var en tråkig podd med ett bra namn.
J: Vi hade lite judiska gäster och sådana saker. Vi var bland annat på kulturhuset med Sara Skyttedal. 
B: Var hon med?
J: Ja.
B: Jag trodde bara att du sa att du var lite sugen på henne.
J: Hon var ju min flickvän väldigt länge.
B: Du skämtar?!
J: Alltså, i fantasin. Sedan blev hon ihop med en kille och skaffade barn. I samma veva blev Ebba ledig. Då fick jag en crush på henne istället.
Vad är det som tilltalar dig så mycket med kristdemokratiska kvinnor?
J: Jag älskar elaka kristna kvinnor. Det finns inget bättre än personer som jag vet skulle göra succé på Fox News. Hela, rena och elaka. 

Sedan ett år tillbaka gör de podcasten Bianca och Jonatan gifter dig judiskt, som ska byta namn till Unge Meyers lidanden eftersom både Bianca och Jonatan tycker det gamla namnet är för bra för att inte användas. I podden svarar de på lyssnarfrågor om relationer.
Ni får ursäkta, men varför känner ni er lämpade som relationsrådgivare?
J: För att vi inte har någon som helst koll. Min bror är psykolog, inte legitimerad, men det behöver du inte nämna. Han tycker det är kul att det är två galningar som interagerar.
Tror ni att lyssnarna har utbyte av era råd?
J: De flesta råden är helt okej. ”Gör slut” eller ”Skaffa barn nu”. Båda de råden är glasklara. Svinbra råd. 
De går att applicera på vilken relation som helst?
J: De tycker jag nästan. ”Ska jag skaffa barn?”. Antagligen. ”Ska jag skaffa barn med en bipolär skådespelare?” Inte lika självklart.
B: Jo, om du vill ha det sexigt. Jag tänker på det ofta, och jag tolkar ofta in det i frågorna: ”Hur sexigt vill du ha det?”.
J: Det tror jag verkligen är din tolkning. Jag tror nästan ingen annan har tänkt ”Hur sexigt vill jag ha det?”. Det är en krydda Bianca lägger till.
B: Jag tycker om trygghet väldigt mycket.
J: Var det därför du dejtade en mexikansk knarklangare?
B: Där snackar vi trygghet. Han hade ju livvakter.
J: Men det var inte dina livvakter va? Jag tror inte de där livvakterna har svurit en ed om att rädda varje människas liv.
B: Jag tror att det finns en hederskodex.
J: Bland mexikanska knarklangares livvakter?

Michel Houellebecq har skrivit att människor inte ber om råd för att lyssna på dem, utan för att få bekräftat för sig att det de redan har tänkt göra är fel. Tror ni att det gäller era lyssnare?
B: Han har sagt en annan sak om kärlek som jag tycker är lite romantisk. Att om man kan sätta fingret på varför man är förälskad i någon så är man inte det. Så jag vet inte om hans grej är…
J: Att fucka med oss?
B: När jag är kär tycker jag alltid att jag kan komma på fem goda anledningar till att jag är det. 
J: Menar du att man inte ska komma på något överhuvudtaget enligt hans teori? 
B: Jag har blivit tillsammans med någon som är knarklangare och någon som är uteliggare, så jag kanske är världens största romantiker.
J: Har du sett filmen Postiljonen?
B: Nej.
J: I den finns det en sak som jag verkligen har hängt upp mig på. Det som man älskar när man är förälskad är det som man hatar efteråt. 
B: Det har jag märkt hos mina pojkvänner, ja.
J: Det kanske var lite självklart sagt av Postiljonen?
B: Jag försöker i alla fall säga det till mina pojkvänner: ”Du säger det här nu. Men kom ihåg att det här inte är charmigt. Det är charmigt i tre till sex månader”.

Det skiter man väl i om man är nyförälskad?
B: Ja, och det ger tydligen ingen respit alls. 
J: När det kommer till att ge råd tror jag att det är väldigt sällan som det har någon effekt. 
B: Jag tror det. Jag har haft en otroligt effekt på Frasses kärleksliv. 
J: Vilken vändning det blev!
B: Har jag inte det?
Du gav mig ett råd som var väldigt bra. Men jag hade inte råd att följa det.
J: Vad var det för råd? ”Köp henne en villa i Languedoc”?
Nästan. ”Åk till Mexiko i två veckor utan att säga något”
J: Då kanske du låste fast dig vid Mexiko. Du kunde bara inte hört av dig på två veckor.
Det har du rätt i.
J: Det faller inte på dig Bianca. Den du gav rådet till var en idiot.

Ni känns båda som omständliga personer att leva med. Vilka brister har ni som partners?
B: Jag är otroligt dyr i drift. Och det är inte med flit. Det rinner iväg pengar på ett sinnessjukt sätt, som jag får ångest av. Jag vet inte var de tar vägen. Sedan känner jag ingen skam över att inte bidra ekonomiskt i en relation. Om jag gör det är jag som ett barn som har ritat en teckning. Jag är så stolt. Jag tycker inte att det är mitt jobb. Och så är jag oberäknelig. Man vet aldrig…
J: Vem du ligger med?
B: Nej. Inte sexuellt. Man vet inte om jag ska dyka upp och när. Jag är känslomässigt labil. Ibland ligger jag i sängen i flera dagar.
Ett smörgåsbord för en psykolog helt enkelt.
B: De är så jävla kåta på mig. Jag har alltid tänkt att en psykolog borde bli attraherad av en balanserad person.
Då finns det ju inget för psykologen att göra.
B: Sen skulle det också kunna vara att jag är väldigt skör och hjälplös. Men det gör ju att jag attraherar män som är omhändertagande och känner sig manliga av det. Att jag inte kan betala en räkning, städa eller öppna en dörr. Men det tycker jag att man kan ordna på andra sätt.
Hur då?
B: Man kan till exempel anställa en aupair. Fast när jag ville det sa min pojkvän att han inte vill ha slavar. Jag har själv varit aupair.
Hur lyckades du vara det om du inte kan öppna en dörr?
B: Det var ju bara att sitta i en fin lägenhet i Chelsea på Manhattan, blanda en drink och vänta på att få gå hem.
Du då, Jonatan?
J: Mitt problem är att jag är ganska lynnig. Jag kan ta med mig en dålig stämning in i hemmet och låta den bli allrådande. Kolerisk, tror jag det kallas. På senare år har jag också utvecklat ett ointresse.
För din partner?
J: Ja. Jag är inte så intresserad i allmänhet. Det är inte så kul. En kolerisk ointresserad person. Det låter fruktansvärt. Supersur och utzoonad. Det är inte grunden för ett bra förhållande.
Ska inte du föreställa nykär?
J: Det tycker jag också att jag är. Men efter att ha blivit konfronterad av min omgivning så uttalar jag mig mindre om mitt privatliv.
B: Du har väl aldrig uttalat dig om ditt privatliv?
J: Det trodde inte jag heller. Men det visade sig att mitt privatliv tyckte det.
B: Jag tror att alla tjejer gillar när man pratar om dem. Jag sa till Frasse att mitt mål med intervjun är att du ska säga att jag är den roligaste tjejen du känner.
J: Jag kan inte tänka mig någon roligare än du.
B: Jag vill också framstå som väldigt sexig och passionerad. Fast utan att jag säger det själv.
Du tycker att jag ska skriva att du är väldigt sexig och passionerad?
J: ”Jag la ihop två och två, och det fick mig att förstå att Bianca är väldigt sexig och passionerad”. Apropå ingenting.
Det skulle kanske få mig att verka märklig.
J: ”Jag satt och tänkte på min egen flickvän, och jämfört med henne… Jag tror aldrig jag har känt en så stor besvikelse…”
… som när jag kom hem till lägenheten.
J: ”Där satt hon. Den tråkiga skatan. Efter att jag suttit bredvid Bianca fucking Meyer. Jag visste inte om jag skulle slå ihjäl henne eller ta mitt eget liv. Det blev en kombo. Det här är min sista text. Hur som helst. Deras liveshow är den 3 januari. Det går att köpa merch. Ja, det var värt det. Jag ångrar ingenting. Hejdå mamma”.




Läs även: Döskalle & Mästerligt möter Joe Labero

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 12, 2021.

0 Kommentera

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!