Klädkoden för middagen är aftontoilette. Den 13 juni 2015 står det kungliga bröllopet mellan Prins Carl-Philip och Sofia Hellqvist i Slottskyrkan i Stockholm. Det tredje kungliga bröllopet i Sverige på fem år, och efter att Carl-Philip blivit make har vi inte längre några kungabarn att erbjuda vår lycksökande befolkning mellan 20 och 35. Det har varit härliga tider för monarkin sedan Viktoria träffade Daniel. Det är svårt att vara kritisk till charmiga bebisar, tv-sända bröllop och kungligheter som precis som vi faller för trevliga gymkillar och Paradise Hotel-tjejer. Kanske är den bästa vägen för rojalistmotståndare i Sverige att istället för att tala om demokratiska rättigheter pusha för bevarandet av det rena kungahuset och det blåa blodets kraft?
För var hade familjen Bernadotte varit i folkhjärtat idag om Viktoria fortsatt med Daniel Collert och Carl-Philip gift sig med någon stram Thott eller Emma Pernald? Vilken tur för monarkin och rojalisterna att just Viktoria fick bli tronföljare efter lagändring, och att hon blev kär i en man av folket. Även de mest inbitna motståndarna har svårt att värja sig mot henne.
Men vi kan fråga oss vad som händer om fem–tio år då kungahuset kommer ha slut på lika självklara medieevents som bröllop och bebisar att söka folkets kärlek genom. När det sista kungabarnet gifter sig blir det slut på all underbar rapportering runt festligheterna, och när barnen blivit tillräckligt stora är de inte lika söta utan ett gäng tolvåringar i överklassens privatskolor.
Oavsett vad vi anser om kungahuset som institution har de visat sig vara pålitliga leverantörer av fantastisk reality-tv och håller ensamma liv i publikationer som Svensk Dam. Året med kungafamiljen är en vansinnig scriptad uppvisning av familjens liv och arbete och bjuder på scener som ”Silvia bär Leonore som en påse ris”, ”två enkla grönsaksbönder får brev från slottet och åker upp för en middag”, ”Daniel äter pannkaka på en mässa för svenska företagare” och ”kungen står och tittar på någon gräsplätt i Grums”.
Även kungahusets hemsida är rolig och låter oss veta att de är aktiva på Spotify (58 följare, de publicerar listor med musik av Sibelius och ”Hedvig Eleonora – Barockens drottning”.) ”Vi tycker det är viktigt att vi finns med i digitala medier där det finns en stor närvaro av svenska folket” har Margareta Thorgren, informationschef vid hovet, tidigare berättat.
Och där, i mötet mellan folket och det nya medielandskapet ser jag framtiden för vår svenska kungafamilj när det är slutavlat för den här generationen.
Flytta fokus från kungafamiljen som pr-konsulter för Sverige och låt dem bygga ett mediehus med fokus på den sorts scriptad reality vi alla älskar. Produktionsbolaget Bernadotte skulle kunna starta en egen play-tjänst och publicera flera olika dokumentärserier. Med Silvia som familjens Kris Jenner finns goda möjligheter till spinoffs som ”Madeleine och Lussan takes Verbier” och ”Solliden Ladies”. Jag vet att jag skulle titta.
För övrigt: Beyoncé har påbörjat sin karriär som A&R och manager och signade i slutet av april tre unga tjejer till sitt Parkwood Entertainement: systrarna Chloe och Halle Bailey (17 och 15 år) som blev kända för YouTube-covern av Beyoncés Pretty Hurts, och Sophie Beem (14) känd från X-Factor. Bara jag som är sjukt nyfiken på vad Bey kommer göra i den här rollen? Enligt kontraktet får hon 15 procent av tjejernas intäkter.
Fler goda nyheter: Klassiska Absolutely Fabulous blir film. Kan bli riktigt plågsamt men också fantastiskt!
Läs vidare om den ännu intakta mediacirkusen kring kungafamiljen, Carl Philip och Sofias lysning.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 05, 2015.
