Drama Queens

Ryktet om det svenska tv-dramats död är betydligt överdrivet. När såg du ett levande drama på svensk tv senast? Just det, aldrig.
    I år har det antingen varit pappkuliss, estetklasskådespelare och göteborgsk arbetarklass eller dramatenskådisar, realistisk tystnad och... göteborgsk arbetarklass. Inte så mycket att hurra för i min bok. Labyrint är för genant för att ens tala om i samma sammanhang som SVT:s dramahaverier. Tv4 kan inte satsa skitmycket pengar och sen bittert skylla på publiken för att det inte slår när den där polerade bajskorven helt enkelt inte blir tv-guld hur mycket de än pratar om vilken ”satsning” det är. Att fler kollade på dramaserier för tjugo, femton år sedan säger mer om utbudet då än kvaliteten på tv-dramatiken.
    2007 kunde vi efter många år av tjat se Raskens i repris. Det är väl knappast stammande alkoholiserat gubbslem vi saknar på tablån och reprisen visar att det redan när det begav sig var en rätt medioker serie. Och Lars Molins lyxiga produktioner var ju snarare vackra luftslott än stort engagerande drama, så vad är det alla sörjer? Säg inte tv-teater för ingen, ingen, ingen kollade på det. Inte ens Leif Furhammar. Tänk om nutida svensk tv-dramatik kunde ställa lite högre krav på sig själv än att i bästa fall vara en fadd soppa på amerikansk tv-spik.     '
    Eller försöka att skriva något som känns om det som händer nu, inte bara gråtmilt ser tillbaka på utvandrartiden, snapphanarna eller sextioåtta-generationens ”uppror” mot morsan och farsan. Eller en apart sak om en gynekolog i förorten.
    Vi som tittar på tv vet att resurserna finns — men inte viljan från kanalernas sida. Jag hoppas att 2008 ska bli året de svenska tv-dramat-försvararna stiger ner från de väldigt höga hästarna och faktiskt tänker efter innan de castar samma skådespelare, väljer musik med shufflefunktionen och ger manus slentrianmässigt till vem som helst som krämat evighetsserier någon gång för hundra år sedan. Fatta att konkurrensen är mördande och att Hem till byn var skittråkigt redan när det begav sig. Det var aldrig ens i närheten av ett svenskt Heimat. Lär er något av allt kul, bra och spännande ni köper in och lägg ner förhoppningar om miljonsiffror á la Rederiet så ska ni se att det där dramat ni drömmer om kommer att bli fantastiskt.
    Så vad har vi på menyn för nästa år? Jo, Arn, en dokumentärserie om familjen Bonnier och en hel drös fantastiska amerikanska serier som vi tv-nördar redan sett förstås...