Highwire Games vill ge en realistisk bild av Operation Phantom Fury och de brutala striderna i Fallujah 2004. Och de vill göra det utan att vara politiska.
Den lilla staden Fallujah i centrala Irak, bara en handfull mil ifrån Bagdad, har fått sin beskärda del elände genom historien. Några av Gulfkrigets värsta attacker mot civila mål skedde i Fallujah, då på grund av brister i de allierades påstådda ”kirurgiska” precision. Våren 2003 hade President Bush invaderat Irak i jakt på massförstörelsevapen som inte fanns. Tortyrskandalen i Abu Ghraib-fängelset, som ligger bara ett par mil ifrån staden, uppdagades samma år. När en grupp amerikanska legoknektar stympades, brändes och hängdes från en bro påbörjades det som ett drygt halvår senare avslutades med operation Phantom Fury. En militär och humanitär katastrof, där amerikanska trupper bland annat använde kemiska vapen mot civilbefolkningen.
Det här vill Highwire Games göra ett spel om. Six Days in Fallujah ska sätta spelaren i rollen som amerikanska soldater – men också en civil irakier som försöker fly från striderna. Peter Tamte, förlagschef för spelet, säger att de vill ge en realistisk bild av modernt krig i stadsmiljö – men vill också vara tydlig med att han inte vill göra politik av underhållning. I en intervju med Polygon.com förklarar han att de vill visa hur politikers beslut kan påverka soldater i fält – men utan att nödvändigtvis kritisera några politiker.
Det är inte första gången vi hör om Six Days in Fallujah. Senast spelet var uppe för debatt var 2009, då både veteraner och antikrigsorganisationer höjde sina röster för att stoppa spelet. Dåvarande Konami-höjdaren Anthony Crouts uttalade sig i Wall Street Journal om att de, i egenskap av spelets förläggare, inte ville göra folk obekväma – bara erbjuda underhållning. ”At the end of the day, it’s just a game”. Kort därefter meddelade Konami att de inte längre skulle ge ut spelet.
När Highwire Games nu är tillbaka, elva år senare och med en ny förläggare, höjs återigen kritiska röster mot projektet. Holländske spelutvecklaren Rami Ismail (känd både för att ha grundat spelstudion Vlambeer och för sitt engagemang för den globala indiescenen) gick till hårt angrepp mot Tamtes uttalanden. Ismail kritiserar Tamte och Highwire för att de hycklar när de vill visa en ”realistisk” sida av kriget samtidigt som de, till exempel, väljer bort att visa att amerikanska trupper använde vit fosfor och utarmat uranium som än idag orsakar fosterskador i Fallujahområdet.
Ismails kritik är naturligtvis korrekt. Highwires spel kan omöjligt bli en värdeneutral och opolitisk upplevelse – om det någonsin släpps. Frågan är faktiskt inte heller huruvida det är lämpligt att göra spel av krig eller inte. Spelens interaktiva natur borde naturligtvis ge oss möjligheten att uppleva saker på ett mer intimt sätt, kanske till och med ge oss ny förståelse. Men interaktiviteten vi spelare vill slå oss för bröstet med är egentligen bara en illusion. De allra flesta spel är, av naturliga skäl, begränsade. Berättelserna är oftast linjära. Spel är regisserade. De har en avsändare, och den avsändaren existerar inte i ett vakuum.
Ett spel som handlar om Irakkriget behöver inte vara dåligt, lika lite som ett spel om Vietnamkriget nödvändigtvis är en dålig idé. Men vi måste sluta låtsas nu. Spel kan nämligen inte vara opolitiska.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2021.