Dålig lön har ett utländskt namn

10:00 27 Jun 2014

namnofobi.jpg

Enligt Nöjesguidens egen undersökning känner 61 procent av er läsare någon som har blivit diskriminerad på grund av sitt namn. Fackförbundet Kommunal vill råda bot på detta, och lanserar därför begreppet ”namnofobi” – rädsla för icke-svenskt klingande namn. Greta Thurfjell mötte Annelie Nordström, ordförande för Kommunal, för att få veta mer.


Svar till Erik: Tjena! Vilken/vilka veckor är du intresserad av? Vänligen, Sebastian.

Svar till Farid: Hej Farid! Vilken/vilka veckor är du intresserad av? Om du är intresserad önskar jag en kort levnadsbeskrivning samt en bild. Vänligen, Sebastian.

 

Ovanstående är ett utdrag ur en av de två undersökningar Kommunal har gjort för att stödja sin tes om namnofobi – att personer med namn som inte är klassiskt svenska behandlas sämre när de till exempel tar kontakt med myndigheter, nätverkar på Linkedin eller söker boende. Kommunal har skapat fyra profiler, två manliga och två kvinnliga, två med svenskklingande namn och två med irakiska. Med dessa har de bland annat, som ovan, testat att söka bostad på Blocket. Den andra rapporten, aningen mindre lättsmält, utgörs av en SIFO-undersökning där de bland annat har kommit fram till att 88 procent av de tillfrågade tror att diskriminering på grund av namn förekommer. Jag ber Annelie Nordström, Kommunals ordförande, att berätta mer om undersökningarna.

– Vi kan exempelvis se att om du har ett utländskt namn får du färre svar när du skriver till de politiska partierna. Men det mest frapperande är att du får mycket kortare och sämre svar när de väl kommer.

Har ni någon teori på hur det kommer sig?

– Där kommer begreppet namnofobi in. Nu har flera undersökningar visat att vi verkligen har namnofobi i Sverige. Om man jämför med hur det ser ut i resten av Europa är vi mycket mer fobiska när det gäller namn – i Sverige är det 63 procent som tror att namn kan vara ett hinder på arbetsmarknaden, medan det ute i Europa är runt 14 procent, enligt EU-kommissionens undersökning från 2012.

Men hur vågar politikerna vara så uppenbara i sättet de svarar olika? Har det att göra med att mejlsvaren är dolda för allmänheten?

– Ja, det tror jag. De är inte själva medvetandegjorda om att de gör det, det är därför vi väljer att använda ordet namnofobi. Vi tror att vi kan hjälpa folk att medvetandegöra sig själva. Jag tror att vi alla bär de här sakerna i oss, och då är det viktigt att peka på att vi kan förändra det också.

Har ni märkt någon skillnad på hur de manliga och kvinnliga namnen bemöts?

– I den mån det går att utläsa ur den lilla undersökning vi har gjort, ja. Vi vet att det värsta man kan vara på arbetsmarknaden är en ung, kvinnlig muslim. Den genusojämställdhet som finns i hela samhället bor också i det här. Är du belastad med flera av de diskrimineringsgrunder som finns ligger du risigt till. Man kan säga att dålig lön har ett namn. Inte ett svenskt namn.

Varför kallar ni det för namnofobi? Är inte det bara en omskrivning för rasism?

– Jag tror att du måste bryta ner det, det är svårt att jobba med alla aspekter av rasismen samtidigt. Att diskrimineras på grund av namn är rasism, givetvis. Men när du går på folk och säger ”det här är rasism” backar de ofta. Det är inte säkert att de går att påverka på det sättet. Men försöker du förklara och medvetandegöra kan du komma förbi den muren. Och just namnet är det första du frontar med, särskilt när ni inte träffas i verkligheten.

Förutom mejlen till politiker och Linkedin-förfrågningarna har ni wallraffat som bostadssökande på Blocket. Hur valde ni just de plattformarna?

– Vi försökte hitta vardagssituationer. Annars går vi väldigt djupt in på allt som rör arbetslivet, så i det här fallet ville vi fokusera på mer vardagliga ytor. Där det är naturligt att kontakten är just namnet.

Ni har precis blivit nominerade till Cannes Lions för er kampanjfilm Be A Man, där du stylas om till en äldre man för att visa på ojämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. Både den och lanseringen av namnofobin känns paketerade för att få stor spridning – hur mycket har ni det i åtanke i era projekt?

– Efter hundra års fackligt arbete vet vi att de gamla metoderna inte ger tillräckligt bra utdelning när det handlar om attityder och traditioner. Då måste man skaka om. Jag vill nog mena att det vi har gjort de senaste åren har hjälpt till att lyfta frågorna. Våra medlemmar jobbar på arbetsplatser där människor aldrig skulle sorteras efter namn, hårfärg, hudfärg, kläder… Allas bränder ska släckas. Alla ska hämtas med ambulans. Alla ska vårdas. Vi måste få fler att inse det.

 


Utdrag ur rapporterna
 

* Samma fråga skickades till 87 slumpvis utvalda riksdagsledamöter. Svaren till de två profilerna med nordiskt klingande namn fick över 60 procent fler tecken än svaren till de profiler med icke-nordiskt klingande namn.

 

* I 72 kommuner skickades samma fråga till vardera ordföranden i kommunstyrelsen. De två profilerna med nordiskt klingande namn fick cirka 40 procent fler tecken i sina svar än profilerna med icke-svenskt klingande namn

 

* Den kvinnliga profilen med nordiskt klingande namn fick svar på 58 procent av sina bostadsförfrågningar på Blocket, att jämföra med 44 procent för den icke-nordiska.

 

* 88 procent av de 3 000 tillfrågade i Kommunals SIFO-undersökning uppger att de tror att arbetsgivare i Sverige diskriminerar utifrån namn.  

 

* 20 procent av de utlandsfödda i SIFO-undersökningen uppger att de, utifrån sitt namn, har blivit diskriminerade på arbetsmarknaden och 21 procent av dem uppger att det har skett fler än tio gånger under de senaste fem åren.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 06, 2014.

1 Visa kommentarer (1)

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!