Rihanna - Anti

Julia Vangsnes 00:00 29 Jan 2016

På sitt åttonde album har Rihanna anlitat en hel armé av producenter och låtskrivare. Hon kan få vilken repetitiv loop som helst att låta dynamisk, och soundet låter annorlunda och glimrar till på sina ställen. I sin cover av Tame Impalas New Person, Same Old Mistakes sjunger Rihanna att hon ”feel like a brand new person” över space-ljudmattor, effekter och psykedelisk svävande. Kiss It Better med en topgun-gitarrslinga i en hittig åttiotalspoplåt överaskar, liksom Desperado med sin tunga och distinkta basgång, piano, synthar och automatiserade bandpassfilter i westernoutfit. Albumet är en kameleont som lånar uttryck, som när hon i Higher kanaliserar Amy Winehouse röst och sound. 

Helhetsmässigt känns det som Rihanna letar efter något mer säreget än på sina tidigare releaser. Hon vill bli hörd säger hon, men texterna är överlag fortfarande endimensionella och forcerade. Och även om Anti rör sig i rätt riktning gör sådant bristande engagemang att det uppstår en distans som varken känns samtida eller personligt.

Läs också: Rihanna ger bort nya skivan Anti.

Nyckelord: 
Skivbolag: 
Artist: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

The Night Flight Orchestra - Aeromantic

Denna nostalgiska konstellation är redan inne på sitt femte album och lyckas, som vanligt, med konststycket att kombinera en hög utgivningstakt med en enastående kvalitativ nivå. 

Med Soilwork-sångaren Björn Strid i spetsen fortsätter gruppen på sitt hedervärda uppdrag att sprida rock (och pop) sprungen ur 80-talets tidiga år. Generellt sett är detta den äldre skolans aor som dock har ett närmre förhållande med Abbas teatraliska melodiarrangemang samt en ådra av disco (och nyanser av schlager!).

Ala.Ni — Acca

På sina ställlen har Ala.Nis huvudsakligen helt instrumentfria andra album drag av mer traditionella körverk, som i renässansklingande Hide där en stråkkvartett tillåts utrymme bakom alla hennes välbalanserade stämmor, och i himmelska och synnerligen finstämda In the Land