Det är sorgligt när artister ohjälpligt fastnar i sin egen i historia, och ägnar decennier åt att förgäves försöka rekapitulera sina gamla bedrifter. Richard Ashcroft missar inget tillfälle att påminna oss om Bittersweet Symphony och The Drugs Don’t Work, vare sig i melodier eller i arrangemang och stråksektioner. Det får konsekvent den effekten att dessa betydligt svagare nya låtar framstår som just bleka efterapningar, och när såväl elektroniska element som funky rytmer känns såväl obekvämt påklistrade som banala och daterade är haveriet ett faktum.
Skivbolag:
Artist:
