Neil Young är inte alltid konsekvent. Han har med samma tvärsäkerhet offentligt stöttat de mest konservativa presidenter som han vid andra tillfällen fyrat av de mest radikala påståendena. Nu har han ilsknat till ordentligt, och har så bråttom att få ut sin ilska med Vita Husets nuvarande administration att inte ens hans eget skivbolag hinner med.
Det skramlar och skorrar som aldrig förr, samtidigt som [I]Living with war[/I] både i melodier och i krigsprotester har uppenbara paralleller till Buffalo Springfields [I]For what it's worth[/I] och Neil Youngs tidiga 70-talsprotestsånger som [I]Ohio[/I].
Telefonavlyssning, Irak-lögner, New Orleans-förstörelsen - allt hinner Neil Young med i [I]Let's impeach the president[/I], som med mängder av inklippta George W Bush-citat måste vara det allra grövsta angreppet på en president som någonsin sett dagens ljus på skiva, åtminstone på ett multinationellt skivbolag.
Samtidigt manifesterar Neil Young sin patriotism med ideliga USA-hyllningar, och den gospelkör som är tänkt att illustrera den folkliga bredden i presidentprotesterna avslutar skivan med en komplett [I]America the beautiful[/I].
I [I]Looking for a leader[/I] efterlyser han en ersättare, tillräckligt ung och stark för att kunna rensa i korruptionen, och formuleringarna har en sådan intensitet att det får en otrevlig bismak av rop efter den gode despoten och diktatorn. Men den sortens överilningar får man kanske förstå när ilskan är så total?Skivbolag:
Artist:
