M.I.A. har aldrig varit känd för sina kreativa restriktioner. Och på AIM vill hon som vanligt väldigt mycket.
Men även om hennes explosionsartade utbrott på inledande glansnumret Borders bådar gott, särskilt med tanke på hur väl hennes rebelliska självsäkerhet fungerar över de marscherande traptrummorna, pekar det också till viss del på problematiken med albumet.
För många tankar och idéer, flera fortfarande i konceptfas, hoptryckta på ett för litet utrymme. Men utöver sin kraftfulla ambition har hon också självinsikt: “I’m someone’s shot of whiskey, not everyone’s tea.”