Dirty Projectors - Bitte Orca

Elina Wessman 06:32 9 Jun 2009

Förhandshypen är årets mest välförtjänta. Lika bra att säga det med detsamma: förhandshypen av Bitte Orca är årets mest välförtjänta hittills. På denna deras sjätte skiva flörtar Dirty Projectors med klassisk musik utan att någonsin vara tillstymmelsevis klassiska. Den lekfulla röstanvändningen lindar in knivvassa gitarrer i små lättsamma indiearior, för att sekunden senare umgås med beats och artificiella stråkar. Bitte Orca är en magisk orgie i tempoväxlingar, skönhet, oljud och originalitet.


Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner

Woodbine

Den engelska trion Woodbine har spelat ihop sedan mitten av 90-talet men först nu släpps den självbetitlade debuten. Och Woodbine, engelska för vildkaprifol, håller vad bandnamnet lovar. Susan Dillane, bandets sångerska, har en försiktig och vacker liten röst som viskande berättar små sagor om kärlek och erotik. Tunga andetag, akustiska gitarrer och, såklart, stråkar står i centrum. Än så länge in

Endless Night

Först det roliga. Ett: Weeping Willows låter snyggare och snuddar mer vid 50-talets tearjerking-tradition än tidigare på ett moget och mycket klädsamt sätt. Det är under sådana här, inbillar jag mig, påkostade förutsättningar bandet skall spela in sina klagolåtar. Två: Looking For A Home, årets kanske starkaste svenska låt. Dramatiken, soundet, den extremt mörkblå tonen, texten, Carlsson - fantast