Har man haft det stora nöjet och privilegiet att få se Ettore Scolas bästa 70-talsfilmer, Vi som älskade varandra så mycket(1974) och En alldeles särskild dag(1977), kan man aldrig någonsin mer ens höra talas om en ny Scola utan att andas stor optimism. Visst har det under senare år hänt att betydande besvikelser infunnit sig, men en regissör med verk som de nyss nämnda i bagaget kan man näst inti
