Jag tog en öl med David Coverdale i förra veckan. Mannen som blev legendarisk som Deep Purple Mk IIIs sångare 1973-76 och som sedan gav den stenkorkade sexismen ett ansikte i Whitesnake, där han dessutom blev pudelhårdrockens galjonsfigur, visade sig vara en distingerad gentleman, mycket artig, mycket välbehållen, mycket underhållande och inte minst mycket intelligent.
