Vi snackar varken finlir eller efterhängsna refränger här. Det är rätt torftigt spelat, grötigt och ostrukturerat, som en fyllespelning medJon Spencer ungefär. Men attityden och humorn förlåter det mesta. Som titeln antyder älskar de inte direkt brittisk pop och sådana åsikter högaktas ju. Hyllningstexten i konvolutet angående Jerry Garcias död är hejdlöst kul, liksom förklaringen till låten Gay T
