Skillnaden mellan den här skivan och exempelvis [I]Madman Across the Water[/I], [I]Honky Chateau[/I] eller [I]Goodbye Yellow Brick Road[/I] är egentligen inte superstor. Elton John gör fortfarande pianodriven softpop med den vita gospeln runt hörnet, men från 80-talet och framåt har hans musik fått lida av studioteknikens framsteg. Den har medvetet styrts åt ett håll där det inte finns utrymme för
Elton John
The Big PictureProduktionen här strävar efter en enda sak: att lyfta fram Eltonsballadröst. Allt annat har silkesvantar och ljuddämpare. Vad resultatetblir kan både ni och jag gissa: ett av höstens stora kommersiella rekviem iEngland, ridande på vågen av 3,5 miljoner singlar med Goodbye England'sRose, eller vad de nu räknar med. Om Sverige hänger på? Kanske. Det här ärden sorts nollor och ettor som de kommersiel |
