Ja några dagar före julafton höll jag på och förberedde ett ambitiöst inlägg med bilder, länkar, videos hit och dit, eftersom jag ville tipsa om att JoJo, ni vet "leave, get out" och "too little, too late" precis släppt ett asbra mixtape, sen stängde jag igen datorn och nu är allt borta. Men hur som, jag tipsar nu då. För er som inte vet så har hon släppt två album tidigare, det första som trettonåring och det andra som sexton-sjutton (det var 2006). Sedan dess har hon legat i nånslags fejd med sitt skivbolag, som hon fortfarande är bunden till. Free JoJo!! Ah, förra sommaren gjorde hon den bästa remixen/covern på Drakes "Marvins room", kom i kontakt med en av hans producenter, spelade in en låt som släpptes som singel (tror jag), och sedan nu den 20 dec kom Agápē. Lyssna och ladda ner här!
Såhär skriver Idolator :
Consider the following, all of which goes down within Agápē‘s first ten minutes: She blasts music-industry sliminess on the intro track (“You should pull your titties out / Then I’ll put your record out,” soaked in eerie distortion), celebrates the weary joys of the grind on “We Get By” (“All I got is my hopes and dreams and this cranberry Stoli,” which is probably to 2012 what “I’ve been up three days / Adderall and Red Bull” was to 2011) and breathily explains that “Everything is better with a blunt in your mouth” on “Take the Canyon.” JoJo’s all grown up, and it looks so good on her.
More importantly, the spaced-out, retro production and her effortlessly commanding vocals — which remain some of the best in the game — prove that it’s more than just swagger: She has the chops to back it up. And it’s hard to miss the thread of well-earned disillusionment that runs through the mixtape, the frustration over her messy and well-documented legal tangle with Blackground Records that’s kept her from releasing music commercially.
Lesser artists would have given up by now, still unable to monetize their music after so many setbacks. JoJo does it because she loves it, and you can feel that in Agápē’s DNA.
