Skrev häromdagen om lagförslaget i Norge som inte bara vill göra det olagligt att tigga, utan dessutom vill förbjuda människor att hjälpa tiggare med mat, hemresa eller tak över huvudet. Men föga förvånande verkar det som att vi i Sverige inte är så mycket bättre.
I november uppmärksammades tandläkaren Jimutha Malalatunga och hennes kollega av Corren och SVT:s Östnytt. Anledningen var att Malalatunga på sin fritid erbjöd akut tandvård åt EU-migranter. En folktandvårdsklinik i Linköping hjälpte till med lokal och material vilket medförde att människor som i flera år gått runt med svåra tandproblem nu äntligen kunde få hjälp. Fint va?
Men nej. Efter uppmärksammandet svämmades Malalatunga och hennes kollega över av kritik, klagomål och arga anonyma hatmejl som grundade sig i en ilska över att skattepengar skulle gå till att laga EU-migranternas tänder (för Gud vad orättvist det är att erbjuda vård till människor som, ni vet, måste tigga för brödfödan). I samband med detta beslutade Tandvårdsgruppen att verksamheten skulle upphöra med omedelbar verkan.
Det är så att man blir stolt över att tillhöra det här släktet.
