Stockholmspriset 2010 — och de nominerade är...

Redaktion 16:54 27 Jan 2011

I helt vansinnigt många år har Nöjesguiden delat ut Stockholmspriset till personer och företeelser som har betytt extra mycket för staden under det gångna året. Juryn har vid flera tillfällen under året sammanträtt och debatterat om vem, vad eller vilka som förtjänar att lyftas fram för sin exceptionella briljans.

I helt vansinnigt många år har Nöjesguiden delat ut Stockholmspriset till personer och företeelser som har betytt extra mycket för staden under det gångna året. Juryn har vid flera tillfällen under året sammanträtt och debatterat om vem, vad eller vilka som förtjänar att lyftas fram för sin exceptionella briljans.

Bar

Reisen
Hotel Reisens bar har bjudit på goda drinkar och trivsam musik i åratal, men det var först 2010 den verkligen hittade sin publik. Hit gick vi när vi ville kombinera svårslaget barhäng med spontandans till hiphop, r’n’b och annan musik som sällan premieras. Att deras dj:s dessutom ofta fick lokalen att kännas som en klubb gjorde att Hotel Reisen blev ett självklart stopp på krogrundan.

Orangeriet
I det uppvärmda växthuset vid Norr Mälarstrand har det skapats en urban oas där man inte räds att blanda frukt i spriten. Den finurliga inredningen som föga förvånande är signerad Stylt Trampoli har svept in oss i varma täcken under både sommar och den hårdaste vintern på många år. Orangeriet är ett solsäkert val för törstiga barflugor.

Little Quarter
Med en line-up som skulle kunna liknas vid mixologisternas svar på Harlem Globetrotters har man stora förväntningar på sig, men gänget bakom muddlers och ishackor i Marie Laveaus inre bar har inte haft några problem att leva upp till dessa. På Little Quarter kompromissar man inte med drinken och något sådant som en 4:a finns inte. Söder har fått en klockren amerikansk kvalitetsbar.

Hej Jimmy Dymott! Varför har du en hang up på is? Är det inte bara vanligt vatten som har nått en nollgradig temperatur?
– Haha, jag vet inte. Vi jobbar på att vara så bra som möjligt då vi gör det mesta från grunden. Det är visuellt då det är snyggt med schysst is. Klassisk cocktail är ganska clean, det händer inte så mycket. Tar man då snygg is, riktigt fancy stuff, blir det kul att jobba – och roligare att dricka.

Vad kommer att hända 2011?
– Största grejen är att Little Quarter ska växa ut i matsalen, då det ska bli en cocktail-lounge. Man ska kunna boka bord hela kvällen då det ska serveras amerikansk dinner och goda cocktails. Det ska bli en trevlig mötesplats. Detta kommer att dra igång i februari.

Media

Stockholm City
I åratal kämpade de mot Metro om tunnelbaneläsarna innan de insåg att vi redan har en jävla massa rikstäckande morgontidningar. Istället drog de ner på takten och gav oss något unikt – intressanta, välskrivna och aktuella nyheter och reportage, allt med en renodlad stockholmsvinkel. Att de dessutom har lockat till sig några av Sveriges allra bästa skribenter säger väl allt.

Johanna Koljonen
Som en glädjespridande komet flög hon fram över Sverige 2010. Med sin insats i På spåret  blev hon folkkär redan innan hon vann, samtidigt som hon skrev om nörd-feminism i Bang. Som programledare för årets bästa radioprogram P3 Kultur lyckades hon göra det djupa lättsamt utan en fördummande ton. Och med hashtaggen #prataomdet skapade hon en vulkanisk diskussion på twitter som kastade lava på dagstidningarnas kultursidor. Vi gapar.

Rebecca & Fiona (SVT)
I somras prydde dj- och producentduon Rebecca & Fiona Nöjesguidens omslag. De ansågs då vara främst en stockholmsangeläg-enhet. Under tiden hade de ett kamerateam från SVT i hasorna. Resultatet som presenterades i höstas på SVT Play var inget annat än magiskt och nu är de älskade i hela landet. Tack Public Service, tack Rebecca & Fiona – det här var sjukt bra.

Hej Rebecca och Fiona. Ni exploderade under 2010. Vad ska ni göra i år?
– Vi har precis släppt vår andra singel, Bullets, vilket är fett och vi siktar på att släppa en eller två singlar innan sommaren. Annars ska vi mest hänga runt och tjäna pengar.

Hej Clara Mannheimer, projektledare. Föddes idén till Rebecca & Fiona genom ett ”vi vill göra ett coolt program med två coola personer”-tänk eller var det mer ”Rebecca och Fiona är så grymma, de måste få ett eget program”?
– För att Rebecca och Fiona är så grymma, såklart! Art89 kom med idén och så fort jag såg piloten kände jag mig lite som matadorerna i Tjuren Ferdinand på julafton ”Henne ska vi ha! Och henne med!”. De har en sådan otroligt skön vilja och energi som jag trodde stenhårt på hela vägen.

Klubb

Natten
Det värsta med att bli vuxen måste väl ändå vara att momentet "tryckare" uteblir på discot. Natten har insett denna stora förlust och spelar enbart ballader. En nisch som har gett Stockholms klubbpublik precis vad de har saknat så mycket, och vilken jävla stämning sedan. Här upplevde vi några av förra årets bästa klubbkvällar.

Trädgården/Under bron
Att Trädgården, som sommarbaserad utomhusklubb, lockade storpublik är inte så uppseendeväckande. Att de gjorde det trots typiskt ruggig svennesommar förtjänar dock en applåd. Hit tog vi våra besökande vänner när vi ville visa Stockholm från sin lite mer internationella sida och lyckligtvis fortsatte Under bron, med femtillstånd, att skämma bort oss under slutet av året. Maten, musiken, inramningen och sangriorna – aldrig har betong varit så minnesvärt.

Roxanne
Stocholms klubbscen har ett rykte om sig att vara en plats där folk måste dricka kopiösa mängder sprit för att våga le eller ens röra huvudet i takt till musiken. På Roxanne kunde man dock njuta av fantastisk stämning, dj:s som satte publiken främst och dessutom dansa sig vingelkantig hela sommaren lång.

Hej Damon Rasti! Ingen annan klubb i Stockholm dansade folk så mycket som på Roxanne. Vad är hemligheten?
– Vår ambition har från start varit att skapa en glädjefylld atmosfär där folk dansar sig svettiga, hoppar på soffor och sjunger allsång som vore det ingen morgondag. Vi har, i en homogen klubbvärld, lyckats blanda alla möjliga sorters människor under samma paroll: eufori.

Kommer den tillbaka i sommar? Får vi rent av se den i vår och höst också? Snälla?
– Vi sitter och planerar för fullt just nu. Först kommer Roxanne att köra på grymma tredagarsfesten 25 Hour People, den 29 april, där bland annat Don Rimini kommer att dyka upp på en båt! Det finns även en vision om att göra klubben permanent, och med rätt lokaler och förutsättningar kan det kanske bli en möjlighet. Vi längtar verkligen efter publiken, så som de längtar efter Roxanne.

Scen

Lagarna på Teater Galeasen
Teater Galeasen, regissören Olof Hanson och den kungliga ensemblen Lina Englund, Sandra Huldt och Claes Ljungmark tog Lagarna i egna händer. Precis som att Christina Ouzounidis pjäs vänder ut och in på både den antika tragedin och språket, lurade den här uppsättningen in oss i det starka dramat liksom inifrån och ut – genom sminklogen, bakifrån kulisserna, med ridån till salongen framför oss. Snyggt, och med hårda nypor.

Ann Petrén
Vi bugar oss och hälsar en teaterdrottning välkommen tillbaka efter äventyr ute i riket. Och vilken hemkomst: i monologen Vit, rik, fri på hemmascenen Stockholms stadsteater lät hon klä sin teateridé i ord specialskrivna av Christina Ouzounidis, och sin lysande gestaltning i en kostym av draperat guld. När Ann Petrén spänner ögonen i dig och talar om våld och frihet, då lyssnar du. Och darrar.

Moment Teater
Det finns innerstadsbor som letar lägenhet i Gubbängen endast för att ha närmare till Moment. I tio år har gruppen envist legat i bakhåll i sin gamla förortsbiograf och levererat käftsmällar, stjärnsmällar och smällkarameller. Jubileumsåret 2010 firades med en vackert sorglig uppsättning av De dömdas ö och en skamlöst metacharmig version av Ett drömspel, där roller från teaterns eget senaste decennium gick igen. Fansens ögon tårades.

Hej, Mathias Olsson, skådespelare. Förutom denna hedervärda nominering har ni tioårsjubileum i år. Hur mycket kommer ni att fira det här egentligen?
– Det blir nog inte så mycket mer än det vi har gjort. Vi har redan haft en födelsedag då vi hade artister och andra uppträdanden här. Vi kör på som vanligt helt enkelt.

Man hittar er konst utanför tullarna. Undviker ni stadsfolket?
– Vi vill finnas i förorten. Även av praktiska skäl. Det är billigare hyra och lokalen är helt suverän. Så det finns ingen anledning att finnas i innerstaden.

Film

Bill Skarsgård
Precis som HBO-gunstlingen Alexander Skarsgård erövrade en hel värld med sitt True Blood-grin 2008, var 2010 året då Bill Skarsgård på allvar signade in och lät oss förstå att det här (I rymden finns inga känslor, Himlen är oskyldigt blå) bara lär bli början på en lång och vacker vänskap. Förresten: Minns ni när det fortfarande fanns folk som på fullaste allvar trodde att sönerna Skarsgård fick roller och uppmärksamhet för att deras pappa heter Stellan? Hahaha!

Noomi Rapace
Hon må ha förberett det omsorgsfullt redan tidigare, men 2010 bjöd på ett sådant där omisskännligt internationellt genombrottsår som vi faktiskt inte får se så ofta. Om Noomi Rapace nomineras för sin strålande insats i Svinalängorna, det alltjämt svällande Stieg Larsson-universumet, sin saftiga löpsedelspersona eller för att hon helt enkelt är så bra? Tja, alltihop? Att slå igenom så här vid en ålder som annars – tragiskt nog – är reserverat åt UD-nissar och manliga handbollsmålvakter, är djupt imponerande.

Till det som är vackert
Till det som är vackert är en känslig studie i makthierarkier, klassidentitet och kulturellt kapital som för oss, det måste vi erkänna, kom lite från ingenstans. Historien om 20-åriga Katarina som lämnar allt i sin gamla värld för nya, kanske ouppnåeliga, drömmar, håller oss i ett fast grepp. Gott så. Vi kan ändå inte låta bli att titta framåt lite. Ty när filmåret 2010 summeras är det inte minst teamet Lisa Langseth (filmens writer-director) och Alicia Vikander (huvudrollen) som vi förväntar oss riktigt stora saker av.

Hej Lisa Langseth! Vad är roligast – att regissera film eller teater?
– Film är så mycket svårare och tar längre tid. Det blir mer utmaning och när man regisserar en film är man så många olika personer – man regisserar, klipper, har hand om finans, ljudläggning och inspelningen. Det tar många år att göra film, men det är roligast.

Är du nöjd med din långfilmsdebut?
– Jag är nästan aldrig nöjd. Det finns alltid något som man kunde ha gjort bättre. Jag kommer nog aldrig att bli riktigt nöjd!

Vad händer 2011?
– Jag kommer att jobba med nästa film. Jag håller på med manuset nu och det kommer att innehålla en del våld. Jag hoppas på en inspelning tidigt nästa år och att filmen är klar 2013.

Krog

Jin & Peeters
När Sakiko Jin och Bart Peeters lämnade Matthias Dahlgren för att fresta oss med dumplings, kyckling och våfflor jublade hela nordöstra Kungsholmen. Mötet mellan Japan och Belgien har nämligen förhöjt gastrograden i en stadsdel som tidigare var sorgsamt bortglömd. Jin & Peeters går i bräschen för en streetfoodtrend vi ruskigt gärna ser mer av i Stockholm.

Bon Bon
Sällan har det varit så roligt att äta som på restaurang Bon Bon. Inte nog med att de ambitiöst utformade smårätterna serveras på ett oerhört trivsamt vis, maten håller dessutom en kvalitet vars höjd man både överraskas och njuter av gång på gång. Bon Bon har med högkvalitativa tapas öppnat ett fönster på glänt till fine dining och gjort detta till var mans möjlighet.

Buco Nero
I ett gammalt parkeringsgarage vid Jarlaplan ligger en av 2010 års mest välkomna tillskott i krogstockholm. Om det är slaktrummet, den öppna planlösningen eller den genuint trevliga servicen som bidrar mest till den internationella känslan låter vi vara osagt. Klart är i alla fall att det italienska köket levererar stabilt och träffsäkert.

Hej Richard Sandström! Du har sagt att årets största utmaning har varit att hitta hem. Hur känner du att det har gått?
– I början var det mycket ett mantra. Vi hade höga förväntningar på oss efter Café Nero så folk förväntade sig guld och gröna skogar. Det har varit ett stort projekt och det handlade bara om att överleva. Nu de senaste månaderna har allt flutit på riktigt bra och man kan säga att vi har hittat hem.

Under julen hade ni mellandagsrea. Vad är nästa roliga projekt?
– Det var en rolig grej! På fyra dagar hade vi 1 132 gäster. Verkligen lyckat. Det som är nytt för i år är att vi ska ha barnbrunch. Första sittningen med barn och den andra sittningen kommer att vara utan barn.

Konst

Moa Israelsson
Rest Area var djupdykningen som fick oss att se mer och Moa Israelsson den dykkompis vi alltid har längtat efter. Tillsammans med henne sätter vi gärna på oss våtdräkt och syrgastuber, och ger oss ut att undersöka kall, mörk och hemlighetsfull sjöbotten. Hennes biopsier av grumliga svenska vatten gjorde det flytande fast och allt blev kristallklart.

Tova Mozard
På Dramatens Stora Scen möttes dotter, mor och mormor i en konfrontation som fick oss att tappa andan. Precis som på teatern är regissören terapeut och aktörerna patienter. Steg för steg lämnade de manuset och vi med dem. Aldrig har återhållen rädsla och kärlek varit brutalare än i Tova Mozards filmverk. Det här var årets största scen.

Christian Partos
Ingen gör ljus bättre än Christian Partos. Runt Nationalmuseums tysta skulpturer var ljuset koreograferat i en show som förvandlade sten till hjärta och fick oss att vilja dansa med. Med sitt ljudlösa system fick han till och med Rammstein på fall. Verket var årets visuella kick och större än industrimetallbandets alla spelningar tillsammans.

Tjena, berätta om vad det är du gör.
– Jag gör det jag själv tycker om att göra, så som offentliga utsmyckningar. Sedan gör jag även uppdrag åt andra, som soffor i betong, för att överleva.

Hur känns det att bli nominerad?
– Jag är helt förbluffad! 

Läsning

Henrik Berggren – Underbara dagar framför oss: en biografi över Olof Palme
Man kan läsa Underbara dagar framför oss som en spännande odyssé genom 1900-talets svenska och internationella politik – men det är också måsteläsning för alla som bryr sig om Stockholm. I Palmes fotspår följer vi utvecklingen, på gott och ont, från avkrok i Europas utkant till en modern storstad. Det är en lika bildande som engagerande berättelse och vi kompenserar därför gärna att Augustprisjuryn svek sitt uppdrag.

Helena Granström – Det barnsliga manifestet  
Med elegant språkbruk, avancerat, insiktsfullt och akademiskt, lyckas Helena Granström närma sig den moderna människan genom ett perspektivberikande ifrågasättande av den konstruerade vuxenroll vi alla förväntas eftersträva. Vackert och civilisationskritiskt belyser hon det ofrånkomliga i vårt ständiga behov – och vår vuxna ovilja att erkänna det.

Blandade artister – Sonja Åkesson tolkad av…
Bok-och-skiva-fomatet slog igenom ordentligt 2010, men ingenstans med större kraft än i den här paraden av musiksveriges bästa artister, samtliga kvinnor, som tonsätter och framför varsin dikt av den feministiska och diskbänksrealistiska poesins gudinna.
Som presentation av eller påminnelse om en av den svenska poesins största är den här utgåvans sånger – från lakoniska underfundigheter till primalskrik – inget mindre än överväldigande.

Hej Sonja Åkesson tolkad av…-producenten Göran Peterson. Hur föddes idén att göra en hyllning till Sonja Åkesson?
– Det var häromåret när man märkte att Sonjas namn nämndes överallt. Hon var en inspirationskälla för många artister. Då blev det hög tid att göra någonting åt det och visa Sonja för en ny generation.

Det är bara kvinnor som tolkar Åkesson?
– Det var många olika ingångar, då vi i början ville ha med lite män. Men jag betraktar alla som musiker, då männen i bandet är inräknat, men det är klart att det är mycket kvinnor då de hade en relation till Sonja.

Mode

Aplace i Brunogallerian
I en stad med stort utbud av modebutiker är det svårt att sticka ut. Aplace i Brunogallerian lyckas trots det skilja sig från mängden. Med en unik inredning, välplanerat sortiment av det bästa inom mode samt oklanderlig service är Aplace utan tvekan en av Stockholms, nej Sveriges, bästa modebutiker.

Tekla Knaust
Hon är knappast en nykomlig inom Stockholms modevärld men 2010 får ändå anses vara stylisten Tekla Knausts år. Via den egna agenturen New Blood Agency har vi imponerats av hennes arbete överallt, men det är som Noomi Rapace röda mattan-stylist vi har hänförts lite extra. En stjärna är född!

Maria ”Decida” Wahlberg 
Ett ord som ghettobarock är det enda som kan beskriva Maria ”Decida” Wahlbergs sätt att styla. Med en blandning av gammalt och nytt, manligt och kvinnligt, klassiskt och street har kvinnan bakom Robyns ständigt iögonfallande stil förtrollat oss under 2010.

Din styling är helt unik. Var hämtar du din inspiration ifrån?
– Tack, vilken komplimang! Man kan väl säga att jag går i gång på kontraster, den perfekta blandningen. Och inte bara huruvida något är väldesignat eller inte, utan också vad en speciell produkt, ett speciellt varumärke, symboliserar, och vad det kan signalera om bärarens identitet. En fotograf kallade min stil ghettobarock någon gång i början av 2000-talet och det stämmer väl fortfarande på sätt och vis.

Det sias något kopiöst om årets viktigaste fashionplagg. Vad kommer att hänga i din garderob?
– Det är mixen som är det intressanta. Det kommer att fortsätta att hänga en stor dubbelknäppt herrock i min garderob, tillsammans med mycket herr/unisexkläder överlag. Sedan var jag i Japan nu i december och kom hem med fyra par lack-dojjor. Helt oplanerat. Generellt mycket klassiska plagg som jag blandar på okonventionella sätt.

Musik

Robyn
Ett album med det hypermoderna soundet och de grymma låtarna hade varit tillräckligt för att utropa Robyn till huvudstadens drottning. Men 15 år in i sin karriär gjorde Robyn under 2010 inte ett utan två och ett halvt sådana omvälvande album, och är därmed på god väg att erövra inte bara staden och landet utan större delen av västvärlden. Oss skänkte hon dessutom både en fantastisk konsert och en av stadens bästa klubbar.

Oskar Linnros
”Han kom som en vind. Vad bryr sig en vind om förbud? Han kysste din kind, han kysste allt blod till din hud.” Hjalmar Gullbergs dikt sammanfattar våra känslor för Oskar Linnros. Vi var inte beredda på att denne småtrevliga rappare skulle muteras till en mästerlig sångare, låtskrivare och ljudkonstnär. Han fick våra svenska popälskande hjärtan att banka hårt. Han fick livets låga att brinna häftigare. En kväll i syrenernas tid och gullregnens månad.

Daniel Adams-Ray
Som gubben i lådan dök han sannerligen upp med solodebuten. Konceptuellt fulländad med lagom samhällskritiska triumftexter och trallande tongångar, begåvat skräddarsytt för svänggäng. Med meningar som ”Jag är kär i bilden av dig, inte i dig” fick han dessutom hela jäkla samtiden på pränt.

Hej! Hur nöjd är du med 2010?
– Jag satt i en åtta kvadratmeter stor studio och spelade iPhone-spel med Carl Wikström Ask. Och spelade in en skiva. Det kunde inte ha varit bättre!

Ska du göra en Andre 3000 och endast rappa när du gör gästverser?
Tanken var länge att jag skulle lägga "gästverser" på mitt popalbum. Det blev mer som ett schizofrent och exotiskt inslag i ett redan exotiskt ljudlandskap. Jag insåg, något snopet, att en Andre 3000 inte är något man gör. Det är något man är! 2011 skulle jag vilja rappa och göra pop som Daniel Adams-Ray.

Nöjesförbättrare

Kakan Hermansson
Säg något hon inte har gjort i år. På SVT Play har vi häpnats av hur genialiska Kakan och partnern Julia Frejs musikparodier/hyllningar har varit. Vi har beundrat hennes Avatar-fläta, dansat oss svettiga och lyssnat på livecovers på hennes Club Cookie Jar. Och vi har underhållits av hennes blogg. Kakan Hermansson gör våra liv lite roligare, helt enkelt.

Fotografiska
Med en annonskampanj värdig H&M lockade Fotografiska årets största publik till det nyrenoverade tullhuset. Besökarna jublade, och vi med dem, när de fick se årets snyggaste utställningar, för aldrig tidigare har foto varit en så stor upplevelse. De satte Stockholm på den internationella fotokartan, men det var inte bara världens största fotografer som gärna trängdes där. Vi gjorde det också!

Rättviseförmedlingen
När Lina Thomsgård räknade på fördelningen manligt/kvinnligt under förra årets Stockholmspris och upptäckte en manlig dominans bland de nominerade, erkänner vi att vi fick en välförtjänad spark i röven. Under året som gick startade hon sedan Rättviseförmedlingen och delade ut ännu fler välbehövliga sanningar och fick både företag och människor att tänka till. Rättviseförmedlingen har lyckats rikta strålkastarljuset mot problemen och gjort det möjligt för fler människor att komma upp på scen. Det är en nöjesförbättrare om något. 

Hur upprörd blev du egentligen när fjolårets gala präglades av män?
– Hehe. Jag blev väldigt upprörd. Vi kommer att skämmas ihjäl när vi blir gamla och ser tillbaka på att 76 procent av de som syntes i nyhetsmedia förra året var män, 82 procent när det handlar om experter. Under galan satt jag och twittrade, bara siffror ”24–5”, och så vidare. Producenten (Tom Pyl) kom fram efteråt. Det hade gjort honom ledsen, han hade gjort så gott han kunnat. Vi pratade länge och jag erbjöd mig att alldeles gratis hjälpa till nästa år, för att hitta författare, konnässörer, komiker, konferencierer , etcetera som inte var kisar, gubbar och snubbar. Först tror jag han tyckte att jag var besvärlig, men sedan försvann han iväg och kom tillbaka med en flaska champagne, och vi skålade. Jag tror att det var där och då som jag fattade att det fanns ett sätt att komma åt det där. Genom att hjälpas åt, och tillsammans säga ”de finns visst”. Ett par dagar senare startade jag Rättviseförmedlingen.

Vad är målet under 2011?
– Det slutliga målet är ju att vi inte ska behöva finnas, såklart. Att folk själva kan anstränga sig för att bryta tradiga könsnormer och utjämna skevheter, och fatta vad de – och deras barn – har att vinna på det. Men under 2011 är mitt främsta mål att dra in lite stålar till projektet så att de som jobbar med det ska slippa göra det gratis. Sedan ska vi köra igång fler lokala varianter som den i Skåne, och Rättviseförmedlingen i New York är snart redo att lanseras. World domination of jämställdhet!

I juryn: Margret Atladottir (ordförande), Parisa Amiri, Maina Arvas, Holly Astera, Viktor Barth-Kron, Maja Bredberg, Elin Engelbrektsson, Niklas Eriksson, Michaela Forni, Patrik Forshage, Johan Hallstan, Anders Karnell, Amat Levin, Josefin Lundgren, Martin Petersson, Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Pelle Tamleht, Kristin Zetterlund.

Texter: Maina Arvas, Margret Atladottir, Viktor Barth-Kron, Maja Bredberg, Elin Engelbrektsson, Niklas Eriksson, Michaela Forni, Patrik Forshage, Anders Karnell, Amat Levin, Nicholas Ringskog-Ferrada Noli, Pelle Tamleht

Stad: 
Kategori: 
1 Visa kommentarer (1)

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Senaste filmrecensioner

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!