Sedir Ajeenah ligger bakom det populära instagramkontot @sedir. Nu har det blivit en kokbok.
Sedir Ajeenah är i grunden kommunikatör och copywriter. I samband med pandemin började han som många andra att jobba hemifrån, vilket ledde till mer tid för matlagning. En passion från tidig ålder. De färdiga rätterna publicerade han i sin tur bilder av på sitt numera populära instagramkonto @sedir. När Norstedts hörde av sig om ett bokkontrakt gick en dröm i uppfyllelse. Resultatet blev kokboken Processen, en bok om just processen kring att laga.
Vill du smaka på några rätter från kokboken? Fredag 25 och Lördag 26 mars går det att besöka en popup-restaruang på Kronobergsgatan 9. I 48 timmar kommer Sedir att servera tre rätter ur Processen.
Vem kom med idén att göra kokbok, du eller Norstedts?
– Jag hade faktiskt den stora lyxen att flera förlag hörde av sig, men Norstedts förmedlade stort förtroende.
Hur gick tankarna när du såg det mejlet?
– Jag blev jätteglad, så klart. Det var en dröm som gick i uppfyllelse, jag kan inte tänka mig någonting finare än att få göra en alldeles egen kokbok. Det var verkligen något som jag ville göra, men det var också viktigt för mig att jag kunde göra det på ett sätt som jag själv trodde på och kunde bli stolt över. Det fick inte bli en mall som fyllts i med mig själv eller med mina recept.
Varför började du med ditt instagramkonto?
– När pandemin kom så började jag laga mat som jag inte lagat tidigare. Jag tog bilder på rätterna som ett eget minne. Då höll jag inte på med Instagram, men när jag började så blev det en konstig tillväxt, folk hörde av sig och hittade dit. Mat har alltid varit en stor del av mitt liv, i min familj så har det varit centralt. Man samlas kring maten, min mamma har alltid varit väldigt duktig. Tiden i köket är meditativ, en tillflyktsort där jag helt kan fokusera och inte vara någon annanstans än i ögonblicket.
Till skillnad från de flesta instagramkontona finns det inte ett enda ansikte i Sedirs flöde, bortsett från en enstaka bild på hunden Rio.
– Många har hört av sig och frågat vem jag är och varför jag aldrig visar mig själv. För mig handlar det bara om maten. Det har varit fint att hitta en plats på helt egna villkor där jag kan laga mat som inte utgår från normer och trender. Jag har haft lyxen att människor runt om i landet hört av sig och skickat bilder på mat som de lagat från mina recept. Jag fick tillexempel ett mejl från en psykolog i Skåne, hon brukar tydligen tipsa sina klienter om mitt konto som en meditativ avkopplingsövning. Det berörde mig djupt.
Det förstår jag, matlagning är ju väldigt meditativt.
– Alla känner inte så. Köket kan vara en obekväm plats, både pressande och jobbig. Ofta handlar det om att man inte hittat vad man tycker om att laga. Jag är usel på jättemånga saker som jag inte alls finner stimulerande. Typ att baka, jag får bara panik. Mat har på många vis blivit en statusmarkör, det är väl helt okej, men man behöver inte sträva efter att vara duktig på att laga mat. Om man ändå känner att man vill bli duktig så tror jag att det handlar om att hitta något som man faktiskt tycker om att laga.
Nu rör du dig ifrån de digitala recepten på sociala medier till det klassiska bokupplägget, hur ser du på kokbokens roll i dagens samhälle?
– Tidigare har trenderna och sätten att laga mat dominerats av proffsen, det har förändrats med sociala medier. Det känns jättekul att översätta det till det mer bestående bokformatet. Jag älskar verkligen kokböcker, hur en människa för över sina kunskaper, erfarenheter, tankar, känslor eller minnen till andra människor. Det är en storslagen tanke som jag alltid har känt mig lite tagen av. Det är fantastiskt att få översätta det jag gör nu till en sådan beständig sak.
Precis som i instagramflödet så betonar Sedir att han verkligen inte vill att Processen ska fokusera på honom själv.
– Det handlar inte om mig. Omslaget på boken är det första receptet, inte en bild på mig. Den handlar inte mitt liv eller min familj. Den är väldigt centrerad kring recept och reflektioner om mat för att hjälpa den som söker inspiration och nya ingångar till matlagning. Det har varit viktigt för mig att respektera kokbokens sanna syfte – som ett verktyg och instrument eller någon typ av lots i köket. Därför har jag varit mån om att Processen inte blir en soffbordsdekoration eller en inredningspryl. Jag blir såklart smickrad om någon tycker att den är så vacker, men viktigast för mig är att boken slits. Därför har vi plastat in omslaget så den kan stå emot stänk och fläckar.
Vad var svårast med att skriva en kokbok?
– Det har varit en oerhört smärtfri och okomplicerad process. Jag har varit omgiven av så många fina, duktiga och generösa människor i det här projektet. Det jobbigaste var när jag tappade två liter thailändsk fisksås i mitt trapphus på vägen till testköket. Jag fick ringa in saneringspersonal.
Fick du höra något från grannarna?
– Absolut, hundra procent.
Glada miner?
– Jag skulle vilja rikta ett tack till mina förstående grannar som förstod att det var ett pressat läge. Det var ingenting som löste sig med diskmedel eller mopp, det tunga artilleriet behövde kallas in.
