Årets svenska filmer 2010

1 Till det som är vackert
Regi: Lisa Langseth
En skoningslös uppgörelse med maktförhållanden och könsroller i den finkulturella världen. Till ett soundtrack som består av såväl Mozart som Soundtrack of Our Lives berättas den dystra sagan om 20-åriga Katarina som lurar till sig ett jobb som receptionist på konserthuset i Göteborg och inleder ett förhållande med den äldre, karismatiske dirigenten. Ett inte alltför ovanligt tema men Lisa Langseth undviker skickligt ämnets trötta schabloner. Istället för att än en gång illustrera den fula gubben som utnyttjar den stackars värnlösa tjejen ser vi här något helt annat. Visst är Samuel Fröler inget annat än en ful gubbe – riktigt vidrig till och med – men Alicia Wikander, som den trasiga Katarina, är mycket mer komplex och absolut inte begränsad till offer. Tvärtom ser man tydliga drag av kaninkokerska i henne och i sammanhanget blir det inget annat än jävligt befriande.

2 Svinalängorna
Regi: Pernilla August
Allt ont som har sipprat som giftig vätska i blaskorna om Ola och Noomi Rapace försvinner när man sjunker ner i biosalongen för att se Pernilla Augusts känsliga verk. Regissören har renodlat bort alla lager och poser och kvar finns bara det hårda livet, det sköra livet. Vi känner att vi hatar Sverige när vi ser skiten, hatar klassamhället, hatar barns brutalitet och utsatthet, men det är bara för att allt är där, synliggjort och exakt, ett drab- bande sjuttiotal som aldrig får komma tillbaka. Noomi Rapace självantänder nästan i hur hon offrar sig för konsten, att gestalta allt detta i en enkel människokropp. Så bra är hon.

3 Himlen är oskyldigt blå
Regi: Hannes Holm
Bill Skarsgård imponerar stort med sina, i dubbel bemärkelse, blå ögon i Hannes Holms skildring av sjuttiotalet och den verkliga knarkskandalen i Sandhamn. Det är dock inte ur dokumentärsynpunkt som filmen har sin styrka; snarare grips man av de omsorgsfulla detaljerna, den somriga skärgården, musiken och den vemodiga resan som unge Martin gör. Att alla intressanta karaktärer har tilldelats män är beklagligt, å andra sidan gör verkligen Peter Dalle, Bill Skarsgård och Björn Kjellman sina roller med bravur.

4 Tusen gånger starkare
Regi: Peter Schildt
I SVT:s Debatt hävdade före detta folkpartisten Camilla Lindberg att könsmaktsordningen är ett förlegat begrepp. I Tusen gånger starkare visar regissören Peter Schildt att den är mer aktuell nu än någonsin. Skit samma att det är övertydligt, överpedagogiskt och att det står "skolfilm" written all over it. Det här är den viktigaste ungdomsfilmen sedan Fucking Åmål och borde vara ett lika obligatoriskt inslag i svenska högstadieskolor som hemkunskap.

5 Puss
Regi: Johan Kling
Tyvärr kommer Puss bli jämförd med Darling, alltid. Och Darling är bättre enligt alla kritiker, utom Nöjesguiden. Vi lämnar gärna den lismande Mikael Segerstedt därhän och går in på det tyngre artilleriet av Stockholmiana. Vi har fått vår egen lättviktar-Woody Allen i Johan Kling och vi ska vårda honom. Att berätta förvecklingskomedi utan tyngd eller konflikt är en sann konst. Vi älskar det.