Man kan ju tycka att recensentvärlden fått pippi på konstiga skivor. Platta efter platta med samplade ljud av hissar som stängs, ett mysigt bubbel från en kaffebryggare och nån liten ekorre som tjattrar, och så vips, ska det kallas musik. Var fan är refrängen liksom? Och så kan man ju få tycka. Tillhör du den skaran, jag har ännu inte bestämt mig, kommer du förmodligen att hata Grizzly Bears debutplatta Horn Of Plenty. Man finner förvisso inga gnagare, men det är definitivt hemsnickrat och underligt.
Snabba fakta är att det är en trio från Brooklyn, signade på danska Rumraket som är Efterklangs egna bolag och de är bästisar med Soft Pink Truth, Arcade Fire, Postal Service och Final Fantasy. De låter lite som Animal Collective, kan man säga. Nånstans tycker jag rösten ekar en, om möjligt, ännu deppigare Eliott Smith. Horn Of Plenty började som ett litet sängkammarprojekt, och det hörs, även om sängen i det här fallet känns som att den står i Trollskogen. Grizzly Bear bygger upp en egen liten sagovärld när man lyssnar, en som bara är deras och man har inte riktigt tillträde. Den lätt apatiska rösten stänger en ute och man vill lyssna gång på gång för att komma in och förstå, hjälpa till, vara med i det där fina, drömska, hemsökta och kusliga som utgör deras universum.
Kommer du ihåg hur det var när man var tio och inte fick vara med och leka? Och hur gärna man verkligen ville, just därför. På samma sätt som då, sitter jag nu med hundögon och stirrar ut i luften. Det här är en superbra skiva. Och jag tänker lyssna varje dag tills jag får tillträde.
Skivbolag:
Artist: