Red House Painters och Mark Kozeleks ande vilar tungt över delar av den svenska musikerkåren. Paus, Kristofer Åström och nu The All Janet, alla tre så uppenbart färgade av detta magnifika deppbands sound. Ingen dålig förebild och referens.
Tvärtom, men när egensinnet går förlorat på vägen på grund av att man gärna vill låta så snarlikt originalet som möjligt, då är det inte lika kul. Tyvärr kan
The All Janet
GraceHar man aldrig hört svårmodig gitarrock från USA är det kanskesvårt att föreställa sig hur The All Janet låter, men om man tänker sig ett jämt flöde av fina gitarrer, vemodiga texter sjungna av en desillusionerad sångare (Simon Malmén - väldigt bra) och rätt jämna låtar som också mest flyter som en fors, så kommer man kanske någonstans i närheten. Fast dethär kommer från Norrland. Norrland är bäst |
