Nuförtiden är tydligen varje dag en konceptdag av något slag och i dag, den 18 mars, firar vi hjärnan. Grattis, hjärnan! Utan dig, min gråskrynkliga följeslagare, hade jag inte kunnat skriva den här texten. Det är ett faktum. Med en bättre hjärna hade det förmodligen blivit en annan, viktigare text. Kanske något politiskt slagkraftigt. Något som fick läsaren att tänka till och ändra uppfattning om grejer. Men nu är det så här. Livets lotteri är en bitch.
Hjärnan består mest av fett. Den är så fet att de gamla egypterna inte kunde mumifiera den. Den vägrade torka. Istället fick de sticka upp en pinne jättelångt upp i näsan på den som skulle bli en mumie och vispa runt tills hjärnan fick milkshakekonsistens och rann ut genom ena näsborren. Fräscht.
Hjärnan är det organ i din kropp som tar alla sinnesintryck du samlar på dig under dagen och omvandlar dem till ångest. Det är hjärnans förtjänst att vi mår så dåligt hela tiden. Hjärnan sitter placerad högst upp i huvudet, strax bakom ögonen. Det enda som skyddar den mjuka hjärnan från vår hårda omvärld är ett centimetertjockt pannben. Det är därför vi måste ha på oss cykelhjälm när vi cyklar. En del tycker inte att det är värt besväret att ta av sig cykelhjälmen när de ska in och handla på Hemköp. Då ser de ut som idioter och det är helt och hållet deras hjärnors fel. Det är nämligen deras hjärnor som har fattat det beslutet åt dem.
Det finns två olika sorters hjärnor:
1) De som tycker att nya Kendrick Lamar-plattan är ett kompromisslöst sublimt mästerverk och 2) de som tycker att nya Kendrick Lamar-plattan är en flummig och ohittig provokation och en ovärdig uppföljare till Good Kid, M.A.A.D City. Ingen variant är bättre än den andra.
Under natten när du sover och inte har möjlighet att barnvakta hjärnan så flummar den ur totalt. Dessa episoder kallas drömmar. Att drömma är ungefär som att spela huvudrollen i en David Lynch-film, fast mycket mycket värre. För att fungera som människa måste du kunna skaka av dig det här nattligt återkommande traumat så fort väckarklockan ringer. Alla som åker kollektivt till jobbet eller skolan på morgonen kan lätt identifiera vilka som behandlats sämst av sina hjärnor under natten. Man ser det i deras ögon. Har du en partner kan det ibland hända att den drömmer om att du varit otrogen. Då måste du be om ursäkt till din partner, trots att du är helt oskyldig.
Kommer du och din hjärna inte överens överhuvudtaget så kan det hända att ni måste gå och prata med någon, till exempel en psykolog. Det är lite som att du och din hjärna går i parterapi. Ni ingår nämligen i ett äktenskap som varar tills döden skiljer er åt och därför är det viktigt att ni är vänner.
Vissa människor har hjärnor som är jättebra på att lösa kluriga pussel. Då får de ett diplom av en förening som kallas Mensa. Vi med medelmåttiga hjärnor tycker ofta att folk med pusseldiplom från Mensa är diviga. Jävla tetristöntar, kan vi tänka. Detta med all rätta – pusseldiplom från Mensa kan ofta leda till en oförtjänt hög känsla av självförträfflighet.
Skål till dig, min bästa vän och värsta fiende, på din dag (som ni hjärnor utsett helt själva, era sjuka våp).
