Eller: Reflektioner över hur FN har misslyckats med allt efter att ha sett The Vice "Guide to The Balkans"
Prolog: Kardinalfelet alla som ska prata om föredetta Jugoslavien gör är att likställa det med Balkan. Samma går för Vices resereportage som kom för tre veckor sedan. För mer info om vad Balkanhalvön är, kolla in den här sidan som innehåller mycket bra info och kartor.
Något jag finner både provocerande och kul är när unga idealister ser en framtid för sig själva som FN-toppar. De tror att de ska komma in i en humanitär organisation, byggd på goda ideal, och att de ska verka för det goda i världen. Med facit på alla FNs misslyckanden i hand (Rwanda, avstyrandet av Irakinvasionen, oförmågan att instifta en resolution mot Syrien, etc...) undrar man hur det står till med dessa unga människors verklighetsförankring. FN är ett politiskt organ. Att syssla med politik är inte samma sak som att ha åsikter och idéer, det är ett schackspel som allt annat här i livet. Och man måste offra bönderna för att komma åt kungen. Kruxet med FN är att de har offrat alla bönder, men råkar i schackmatt om och om igen. Det är Kasparov mot Deep Blue under hela organisationens existens. Deras enda riktiga framgång var egentligen att instifta staten Israel, och vi ser ju hur det gick.
Under sin tid i Bosnien kallades FN-styrkorna för "smurfarna". De var där för att "observera" och upprätthålla vapenembargot. Och det var vad de gjorde. De observerade medan över 100000 människor slaktades inom en treårsperiod, något som slutligen ledde till skämtet vi kallar för Daytonavtalet och den långa processen i Haag, där samma tandlösa politiska organ slår sig för bröstet och "skipar rättvisa". Det hela är mycket tragiskt och farsartat. Men skadan begränsas inte bara till Bosnien. I en del av reportaget från Vice besöker journalisterna det som har blivit ett permanent flyktingläger för romer. De allra flesta barnen i området har allvarlig blyförgiftning, och det var FN som instiftade dessa läger. Gissa om de får någon FN-bekostad medicinsk hjälp!
Nu vill jag inte vara helt orättvis och kritisk till FNs insats i mitt gamla hemland. Det fanns dem som inte lydde de politiska besluten, som den svenska battaljonen, och lyckades rädda ett par liv. Min halvbror som var stationerad i samma område fast i den bosniska armén går faktiskt i god för att de var ganska bad ass. Vill ni veta mer kan ni alltid lyssna på P3 dokumentären om dem.
En annan grej som ligger mig väldigt varmt om hjärtat som också tas upp i reportaget är musiken. Den så kallade turbofolken är i det närmaste en plåga i föredetta Jugoslavien. Jag själv kommer från ett medelklasshem och besitter lite högre kulturkapital och konsumerar annan genrespecifik popmusik från regionen - eller "äkta" folkmusik. Men jag har också mina guilty pleasures, och har, för att lätta upp stämningen i det här blogginlägget sammanställt en youtubespellista på mina fem turbofolkfavoriter från alla tider.
PS. En till grej som slog mig när jag såg reportaget var hur fucked up mitt folk är. Den jättestora moskén som visas i delen när reportern är i Bosnien är i själva verket omgiven av hus med hål i fasaderna sedan kriget. Hur man på 20 år inte har lyckats reparera folks hus, men låtit några saudier bygga en jättemoské i marmor som ett hån mitt bland dem övergår mitt förstånd. Det är vad det är, dock. DS.
/H
