Herregud. Jag vet inte åt vilket håll jag ska börja sparka, men låt oss för resonlighetens skull börja med lite självrannsakan. Framförallt bör vi nog reda ut lite begrepp.
De som känner sig snuvade på Sizzla-konserten - alltså många i reggaevärlden - pratar om "censur". Att Sizzlas spelning på Slakthuset blev inställd handlar inte om censur. Det handlar om aktion. Det är inga MYNDIGHETER inblandade som har förhandsgranskat Sizzlas textinnehåll och fattat beslutet: "Okej, den här snubben passar inte, ställ in spelningen." Slakthuset hade för all del kunnat genomföra spelningen, men det fanns en risk att en demonstration eller blockad från dem som vill se spelningen inställd skulle leda till konfrontationer - och det är det sista man som konsertarrangör vill. Det var ett klokt beslut av Slakthuset att ställa in spelningen, men jag kan tycka att de borde ha struntat i att ta den från första början.
För det andra: Alla indignerade "boom bye bye"-tillrop, och allt homohat som har svämmat över olika delar av de sociala medierna där det här har diskuterats - den skiten hjälper inte. Det är rentav vidrigt. Värst av allt var det när Carl Thomas King, mannen som gjorde affischen till eventet, postade den med kommentaren "boom bye bye". Den skiten var så osmaklig att mitt huvud vill sprängas. Till saken hör att människan i frågan inte ens är aktiv på den svenska reggaescenen, vilket gör hans kommentar ännu mer opassande. Han borde ha gjort som man gör när man inte har något positivt att säga - hållit käften.
Slutligen: Det finns ingen böglobby som styr världen. Fimpa spliffen och kom in i matchen, det där vakna.nu-skiten är inget vuxna människor ska pyssla med.
Över till det väsentliga nu:
Sizzlas spelning ställdes in helt baserat på gammal merit, indicier och hörsägen. Visst har Sizzla skrivit några hemska låtar som uppmanar till mord på homosexuella, men han har även skrivit på Reggae Compassionate Act 2007 och hållit sig i skinnet sedan dess. Den här aktionen genomfördes helt utan debatt eller hänsyn till fakta. Det fanns ingen vilja att diskutera med de inblandade och kanske komma fram till någon slags lösning. Sist Sizzla spelade i Malmö hölls en hångelmanifestation utanför Babels lokaler i protest. Själva spelningen genomfördes utan incidenter, och Sizzla sa inte ett enda ord om homosexuella.
Vidare, och nog värst av allt var att aktionen genomfördes under premissen att Sizzla skulle framföra hatpropaganda mot homosexuella från scenen. Hur kan man vara så bergssäker att han kommer göra det? Sizzla fälldes på förhanda för något han KAN ha gjort, och delvis för något han gjorde förut - och som han faktiskt har lovat att han inte ska göra igen. Återigen ett exempel från Malmö: När Beenie Man skulle spela 2009 ställdes hans konsert först in, men genomfördes sedan efter att arrangörer och facebookgruppen "Inga homofober på våra scener" hade ett möte. Varför skedde inte detta i det här fallet?
Ideologin bakom aktionen mot Sizzla sägs vara solidaritet med HBTQ-personer på Jamaica. Om man tror att en aktion som ställer in en konsert med en relativt liten reggaeartist har en positiv påverkan på dessa personers rättigheter så lurar man sig själv i grunden. HBTQ-personer på Jamaica lever i en verklighet präglad av extrem fattigdom, extrem religion som ser homosexuella som en abomination, och en lagstiftning - ja ni hörde rätt LAGSTIFTNING - som gör deras blotta existens olaglig. "Offenses Against the Person Act, 1864," gör homosexualitet straffbart med upp till 10 års fängelse.
Om vi ska prata om de homosexuellas rättigheter på Jamaica är inte hot om blockad och inställda konserter rätt väg att gå. När tidningen QX gjorde en web-ennkät där de frågade sina läsare hur många Sizzla-låtar de hade hört, svarade en överväldigande majoritet att de inte hade hört en enda. Men ändå valde många att ta ställning mot Sizzla, och i förlängningen hans fans. Vad det fansen beträffar så är jag nästan helt övertygad - jag har ingen statistik för detta än min mångåriga erfarenhet av den svenska reggaescenen - att de allra flesta som lyssnar på Sizzla inte gör det för hans låtar med homohatiskt innehåll. Så om man ska hjälpa HBTQ-personerna på Jamaica gör man mer rätt i att donera lite pengar och tid åt organisationer som J-FLAG, och faktiskt ta en dialog med dem som vill se Sizzla istället för att rusa in med huvudet före utan riktiga belägg. Och skulle det vara så att det faktiskt finns BEVIS att Sizzla har gjort bort sig, och brutit mot TRCA, föra fram dem.
Implikationerna av den inställda konserten är mer än bara ett ställningstagande mot homofobin inom dancehall och reggae. Det är även ett ställningstagande mot reggaepubliken och arrangörerna. Genom att säga att "Sizzla ska komma till Slakthuset för att sprida sin vidriga böghatarpropaganda" implicerar man att de som har köpt en biljett till spelningen har gjort det för att höra den. Att man genom at stödja Sizzla stödjer böghat, även om man inte går på en konsert utan om man har köpt en skiva. Man missar det faktum att Böghat inte är Sizzlas hela affärsidé, och lägger skulden på folk som inte ens visste att Sizzla hade sådana låtar i sin repertoar. Jag vet att de som ledde protesten mot spelningen explicit har sagt att deras groll inte är med den svenska reggaepubliken, men återigen har handligarna talat ett tusen gånger tydligare språk.
Det mest bisarra med hela det här debaclet är ändå Alexander Bards och Madeleine Sjöstedts inblandning. Den ene påpekade att Storbrittanien hade slängt ut Sizzla ur landet, och den andra gjorde stor grej av att man ska rösta med fötterna i en marknadsekonomi och bojkotta Sizzla och Slakthuset genom att inte gå dit. Ironiskt av flera anledningar, då marknadsekonomin och det postkoloniala såret från just Storbrittanien är anledningen till att homofobi i den höga utsträckning - och artister som Sizzla - finns på Jamaica. Sen tvivlar jag på att varken Bard eller Sjöstedt skulle ha begett sig till Slakthuset överhuvudtaget - än mindre en reggaekonsert. Det här var bara ett billigt sätt att plocka politiska poäng och fiska efter exponering. Alexander Bards idiotiska uttalanden om att man borde göra en låt om att döda Slakthusets personal är nog det mest korkade och okonstruktiva jag någonsin har läst.
Nej, vi har alla förlorat här. De som inte ville ha dit Sizzla har inte gått på någon dylik konsert till att börja med, och de som ville se Sizzla hatar nu de som fick konserten inställd. Bojkotten har orsakat en trollvåg av sällan skådade proportioner i den svenska reggaescenen. Hade vi bara haft vett nog att sätta oss ner och ha en dialog hade mycket av det här kunnat undvikas. Kanske en läxa till nästa gång.
Vidare: Se debatten mellan Petter Wallenberg och Sammy K från Safari Sound från SVT här.
Läs min text om homofobin i dancehall här.
Läs en replik till mitt blogginlägg här
/H
