Oscarsgalan 2015 – en sammanfattning

Amat Levin 16:59 23 Feb 2015

Ännu en Oscarsgala har passerat, vilket betyder att jag precis som förra året ska sammanfatta kvällen. Dock bara de kategorier jag bryr mig om och de händelser jag fastnade för. Vi börjar med vinnarna!



Bästa film:

Birdman

Övriga nominerade: American Sniper, Boyhood, The Grand Budapest Hotel, The Imitation Game, Selma, The Theory of Everything, Whiplash

Det är här jag tvingas erkänna att jag har sett pinsamt få av dessa filmer. Birdman har legat högst upp på önskelistan i flera veckor, mest för att jag älskar Michael Keaton (hallå, har ni sett The Other Guys?), men av någon anledning har jag dragit mig för att gå och se den. Den verkar lite… jobbig, liksom? Hur som helst, Boyhood älskade jag och Selma ska jag se så fort den släpps i Sverige (hoppas den sistnämnda undviker vi-måste-få-med-hela-medborgarrättsrörelsen-i-en-film-på-två-timmar-problematiken som präglade The Butler). I övrigt är jag glad att American Sniper inte prisades.



Bästa regi:
Alejandro González Iñárritu – Birdman

Övriga nominerade: Richard Linklater – Boyhood, Bennet Miller – Foxatcher, Wes Anderson – The Grand Budapest Hotel, Morten Tyldum – The Imitation Game

Priset för årets regissör går till en mexikan för andra året i rad! Ska vi tänka på mångfald, vilket vi ska, är den en av ytterst få ljusglimtar på en gala som år efter år fortsätter att misslyckas med representationen. Och den bristande representationen fungerade som inspiration för Neil Patrick Harris bästa skämt.



Kul! Får vi också se er göra något åt saken nästa år?



Bästa manliga huvudroll:

Eddie Redmayne – The Theory of Everything

Övriga nominerade: Steve Carell – Foxcatcher, Bradley Cooper – American Sniper, Benedict Cumberbatch – The Imitation Game, Michael Keaton – Birdman

Inte så mycket att säga här annat än att jag inte trodde att en Oscar fanns på horisonten när jag såg Redmayne i det moderna tortyrverktyget Lés Misérables (kolla själva om ni inte tror mig).



Bästa kvinnliga huvudroll:
Julianne Moore – Still Alice

Övriga nominerade: Marion Cotillard – Två dagar, en natt, Felicity Jones – The Theory of Everything, Rosamund Pike – Gone Girl, Reese Witherspoon – Wild

Jag får fortfarande obehagskänslor av bara tanken på Rosamund Pike i Gone Girl, så hade hellre sett henne vinna. Har aldrig riktigt fastnat för Julianne Moore.



Bästa manliga biroll

J.K. Simmons – Whiplash

Övriga nominerade: Robert Duvall – The Judge, Ethan Hawke – Boyhood, Edward Norton – Birdman, Mark Ruffalo – Foxcatcher

Haha, tar tillbaka allt jag sa om obehagskänslorna inför Rosamund Pike. De är rena kärlekskänningar i jämförelse med vad jag känner för J.K. Simmons. Det har gått över ett decennium, men för mig såg det fortfarande ut som att det var Schillinger från OZ som tog emot priset.



Bästa kvinnliga biroll

Patricia Arquette – Boyhood

Övriga nominerade: Laura Dern – Wild, Keira Knightly – The Imitation Game, Emma Stone – Birdman, Meryl Streep – Into the Woods

Väldigt välförtjänt! Spelade rollen med en sådan övertygelse att jag aldrig reflekterade över att det var Arquette som läste upp rader hon memorerat från ett manus. Finaste betyget man kan få kanske. När hon tog emot priset levererade hon även ett tal som, med all rätt, redan har hunnit hyllas och få en backlash. Ger mig inte in i debatten just nu.



Bästa manus på annan förlaga:

The Imitation Game

Övriga nominerade: American Sniper, Inherent Vice, The Theory of Everything, Whiplash

Igen, så länge inte American Sniper vann är jag nöjd. Istället vann The Imitation Game och vi fick ett fint tal av Graham Moore.



Bästa originalmanus
:
Birdman

Övriga nominerade: Boyhood, Foxcatcher, The Grand Budapest Hotel, Nightcrawler

Tja, det bästa med Boyhood var knappast manuset, så här har jag ingen direkt åsikt.

----------

Annars då? Det mest uppseendeväckande var kanske John Travoltas agerade. Förra året bjöd han på en av de värsta namnslakterna någonsin, när han uttalade Idina Menzel som Adele Dazeem, vilket nu skulle skämtas om. Upplägget var simpelt: Idina Menzel skulle presentera Travolta och medvetet uttala hans namn fel, publiken skulle skratta, Travolta skulle skratta och allt skulle avslutas med att Travolta sa något småroligt. Men icke. Istället fick vi följande:

Och då hade han redan på röda mattan närmat sig Scarlett Johansson bakifrån för lite avslappnat tafs.

You had one job!

En annan höjdpunkt inträffade när Common och John Legend vann bästa originallåt för den mäktiga Glory från Selma. Common flög ur stolen och började high five:a stolsgrannarna. Men vad hände sen? I århundradets största misstag lämnade han självaste Oprah ”hangin’”, det vill säga undvek att möta hennes hand.



Och vid närmare analys kan vi konstatera att det ser högst medvetet ut – han tittar henne i ögonen, tänker sedan (antagligen) ”fuck it” och kramar istället om Selma-skådisen David Oyelowo. Vad i!? Visst, för några år sedan hade de beef om Commons användande av n-ordet, men har sedan dess begravt stridsyxan (Oprah är dessutom en av Selmas producenter). Är det här Commons sätt att säga att han nu är för stor, eller att han hatar…

… Oh, nevermind. Att Oprah till slut fick sin kram förklarar varför Common överlevde kvällen. Och tur var det för tillsammans med John Legend stod han för galans mest tårfyllda moment.

Tänker lämna denna recap med några välbehövliga ord från John Legend och Commons tacktal. Gillar när kändisar drar sitt strå till politikstacken:

"We live in the most incarcerated country in the world. There are more black men under correctional control than there were under slavery in 1850. When people are marching with our song, we want to tell you we see you, we love you and march on."

(Vill ni läsa mer om detta kan jag rekommendera Michelle Alexanders The New Jim Crow.)

Här hittar du den kompletta listan på alla vinnare. Och får du inte nog av Oscars, kolla in Svantes tankar om galan här.

0 Kommentera

Fler blogginlägg från Amat Levin