Stockholm och New York – två ofrivilliga systerstäder som egentligen inte har särskilt mycket gemensamt.
Och så var vi där igen. Tyvärr. Någon ivrig stadsplanerare har dragit en New York-liknelse ur röven och vips så ska Farsta bli "Stockholms Harlem". Enter: samma sekundärskam som alltid infinner sig när den här typen av jämförelser görs.
Ofta är det mäklarnas hybris som ligger till grund för de krystade försöken att rebranda en stadsdel, andra gånger är det stadsutvecklare eller arkitekter. Gemensamt för alla dessa New York-liknelser – oavsett gärningsman – är att de görs för att attrahera fler besökare. Man tror, i all välmening, att om man kallar något för något häftigt kommer detta något att bli häftigt. Det är förstås en fallasi.
Vi har listat sex exempel på gånger då Stockholms oskuldsfulla lillebrorsögon har tittat lite för länge på New York. Ha skämskudden redo.
1. Farsta – Stockholms Harlem
Den senaste i raden av alla befängda jämförelser. Konceptet föddes när stadsutvecklare från Stockholm och New York brainstormade på den nystartade kunskapsplattformen STHLMNYC. Att satsningen är nystartad är också rätt alarmerande: det betyder ju att det finns gott om tid att dra fler pinsamma liknelser ur tombolan som verkar vara deras idébank. Kopplingen mellan Farsta och East Harlem sägs vara "närheten till natur, vatten och city" – något som är så godtyckligt att det tekniskt sett går att applicera på nästan alla platser på jorden (förutom typ Svalbard och Yttre Mongoliet). Gå tillbaks till workshopen, will you?
2. Vasastan – Stockholms Midtown
Mäklarbyrån Eklund Stockholm New York ville hotta upp området mellan Odengatan och City. Resultatet? Man började kalla det för Midtown istället. Smaka på det: Midtown. Så jävla international. Vill genast ta ett livsavgörande sms-lån och köpa en fräsch 1,5:a i Midtown. "Ska vi ta en kaffe i Midtown?" "Ja visst, syns i Midtown!". Nej, det där kommer aldrig bita. Mycket beror nog på att man ger det ett engelskt epitet. Det ser kanske lite fräsigt ut vid en första anblick, men när man tar orden i sin mun låter det direkt skadligt. Gå iväg, Midtown, vi vill inte vara med dig.
3. Nya Hornstull – Stockholms Brooklyn
Med hästlängder den mest populära jämförelsen som har gjorts mellan Stockholm och New York. Hornstullsbornas ofrivilliga besatthet av Brooklyn gick till och med så långt att BBC ställde sig frågande till fenomenet. Och visst, likheterna finns väl där i någon mån. Men kan inte Hornstull få fungera som en stadsdel i sin egen rätt? Måste man dra kopplingen till Brooklyn? Svaret är självklart nej, men man gör det ändå. Sådant här borde vi ha folkomröstningar om. Jag lider – i ordets absolut svagaste betydelse – med alla som huserar i detta Nya Hornstull.
4. Liljeholmen – Stockholms Manhattan
Ett gäng planerade höghus har desillusionerat fastighetsnissarna på Liljeholmen. Spoiler: bara för att något är högt betyder det inte att det är det nya någonting. Liljeholmen är jättefint precis som det är. En Manhattan-liknelse adderar liksom ingenting till stadsbilden. Kom på något eget, det borde väl inte vara så svårt? Fyra stycken skyskrapor, alla över tjugo våningar höga. Vad sägs om... "Liljeholmen – Diskbänksrealismens Dubai"?
5. Årstafältet – Stockholms Central Park
Den kanske sorgligaste New York-liknelsen av dem alla. Satsningen på en modern, grönskande park i Söderort kom förstås från en positiv plats, men resulterade i en riktigt märklig koppling. Jag vet inte hur jag ska säga det här, men... Själva grejen med Central Park är ju att den är central. Det hör man nästan på namnet. Årstafältet, däremot, är beläget närmare sju kilometer från centrala Stockholm. Inte så centralt. Om vi skulle börja kalla alla stora grönområden för Central Park skulle vi till slut urholka all mening från begreppet "central". Sedan har jag en genuin undran: varför var Göran Greider den enda att haka på den här liknelsen?
6. Delar av Södermalm – SoFo
På Manhattan har man länge kallat området söder om Houston Street för SoHo. Det svenska SoFo (Söder om Folkungagatan) är alltså en ren rip-off. Anledningen till att det har satt sig så bra (för det har det) är gissningsvis det lilla, lilla rimmet som SoFo utgör. Det ligger helt enkelt bra i mun. Så kul att säga att man inte kan låta bli. Men även om det är lätt att bli hänförd av rimmets alla lockelser får man inte glömma att det är urbota töntigt att referera till Nytorgets omnejd som SoFo. En förkortning, så mycket New York-komplex.
Läs även: "Söder om Folkungagatan och jakten på en lagom unik identitet".
